Arena arctica ny bas för Nasas forskare

För ett halvår sedan var hangaren klädd i paljetter och plymer då melodifestivalen besökte Kiruna.Nu är Arena arctica bas för det amerikanska rymdorganet Nasas forskningskampanj.Gåtan varför polarisarna fryser allt senare under hösten ska lösas.

Forskaren Barbara Brooks från Leeds i England justerar ett av instrumenen i forskningsplanet.

Forskaren Barbara Brooks från Leeds i England justerar ett av instrumenen i forskningsplanet.

Foto: Hans Sternlund

Kiruna2008-08-25 06:00
Det är vardag igen i jättehangaren på Kiruna flygplats. Det är inget som skyler betonggolvet eller väggarna i korrugerad plåt, och inte en enda serpentin går att spåra efter festen i mars.
Men det är som det ska vara. Arena arctica byggdes inte i första hand för E-type och Carola, utan för kampanjer av den typ som Nasa just nu genomför.
För ett par veckor sedan landade amerikanerna med sin DC 8:a, fylld med forskare och specialbyggd utrustning.
DC 8:an är av 1969 års modell och har ursprungligen gått i vanlig linjetrafik. Invändigt är den ombyggd till oigenkännlighet, men alla grundläggande komponenter är original.
LA-Kiruna nonstop
Enligt projektchefen Chris Jennison är den idealisk för den här sortens uppdrag när man har högstrålande sändningsutrustningar med sig.
- På det här planet ber vi dig inte stänga av din gameboy när vi ska landa. Elektroniken av den gamla sorten är inte lika känslig för störningar som i nya plan, säger han.
En annan skillnad är att bränsletankarna är ordentligt utbyggda. Planet har till exempel klarat att gå från Los Angeles till Kiruna utan mellanlandning.
Räckvidden kommer också till pass vid uppdragen då planet ska cirkulera nära nordpolen under många timmar för att forskarna ska hinna hämta in alla mätuppgifter.
Samarbetar med Oden
Forskningsprogrammet sorterar under det Internationella polaråret och sker i samarbete med det svenska fartyget Oden som just nu driver med polarisen på 87:e breddgraden.
Syftet är att få veta mer om de komplicerade mekanismer som styr att polarisarna fryser allt senare på säsongen, vilket inte har ett omedelbart samband med utsläppen av växthusgaser.
Svensken Ola Persson som är en av forskarna på Nasaplanet förklarar fenomenet.
- Det man vet är att de stormar som normalt uppträder i det arktiska området i augusti har en fördröjande effekt på nedfrysningen. Stormarna för med sig moln som värmer upp ytan på flera olika sätt, säger han.
Orsakat av människan?
Dels strålar molnens toppar ned varmare luft i den övre atmosfären, dels ger molnen i från sig nederbörd som bildar pölar, vilka innebär att mindre solljus reflekteras ut i rymden, dels har molnen en inbäddande effekt.
Forskarna är också väldigt intresserade av små partiklar som kallas aerosoler och som påverkar molnbildningen.
- Vi vill veta om det finns en ökad förekomst av dem och om de i så fall kommer långt söderifrån eller om de kommer från naturliga källor längs iskanten, säger Ola Persson.
Forskningen ska i slutändan ge svar på om det är människan som orsakar de fatala polarstormarna och om det finns något i vårt beteende som vi kan göra för att förändra situationen.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om