Gruvtolvans ordförande Jan Thelin berättar att det inte finns något direkt förhandlingsdatum. Man ska däremot börja med att överlägga.
– Man går igenom hela organisationen tillsammans - tjänstemannafacken och företaget och så diskuterar man hur det ser ut. Man kanske förändrar och slår ihop olika funktioner och så vidare. Så egentligen har vi inte börjat med någonting.
Han säger att medlemmarna inte säger så mycket, ingen vet vilka åtgärder man tänkt ta till. Men det är klart att de som är visstidsanställda känner en oro. Men Gruvtolvan har i alla fall sin ståndpunkt klar för sig.
– Vi ser att de som är unga, låt dem gå in mer och avsluta med dem som vill gå i pension. Att man tar folk på den sidan av ålderstrappan.
Jan Thelin säger att det inte går att dra ner mer på personalen i produktionen.
– Det blir tufft för alla för vi är så tajt bemannade på flera arbetsplatser så jag ser det som svårt att gå ned i personal. I alla fall på den så kallade röda linjen - linjen där man producerar.
Var man kan dra ned vill han inte svara på.
– Det är inte min uppgift heller. Det får arbetsgivaren göra, säger han och fortsätter:
– I goda tider när det tjänas pengar då sväller en del staber och funktioner mer än de ska. Och där måste man också titta, vi kan inte ha allting om det inte tillför någonting. Det måste bli mer produktionsinriktat och inte sväva ut i alla möjliga projekt.
Och Jan Thelin har förtroende för LKAB i frågan.
– Man har ett socialt tänkande i LKAB att man ska försöka göra det smärtfritt för individerna. Det finns en vilja att inte varsla folk. Man har alltid en vilja att hitta lösningar. Så har det varit förr. Och vi har gjort överenskommelser som varit ganska bra för oss. Nog tror jag att det kommer att lösa sig, säger Jan Thelin.
Per-Ola Eriksson är ordförande för klubben Unionen i Malmberget. Han säger att det är onödigt att spekulera. Många medlemmar har varit med förut och vet att det går upp och ned.
– När det går bra är det lätt och då leker allting. Och då kanske man omedvetet växer också, säger han och fortsätter:
– När det går sämre ser man över organisationen.
Men orolig låter han inte.
– Vi för öppen dialog med företrädarna och pratar tätt med varandra. Vi ska inte oroa folk i onödan. Vi får se var vi hamnar i slutändan. Det är ingen som vet det. Min förhoppning är att vi klarar det med naturliga avgångar, säger Per-Ola Eriksson.