Allt kom inte upp till ytan

Mitt under ubåtsjakten i Törefjärden 1987 blev NSD:s dåvarande chefredaktör Lars Lindberg uppkallad till militärbefälhavaren i Boden.
I utbyte mot ett tystnadslöfte fick han se ett fotografi som föreställde en u-båt i fjärden.
Nu berättar han om händelsen för första gången.

Foto:

KIRUNA2011-04-27 05:40

Lars Lindberg har efter tiden på NSD varit tv-chef och vd vid Radiotjänst i Kiruna. Numera är han pensionär, men flitig samhällsdebattör, bland annat på sajten toppmotet.se.

Det är där som Lars Lindberg
väljer att ta bladet från munnen, 24 år efter händelsen kring ubåtsbilden.

Han hoppas kunna bidra med en liten bit till ett pussel av svensk nutidshistoria där många versioner av sanningen har presenterats under årens lopp.

Men den fullständiga bilden har ännu inte kommit upp till ytan.

Många ljuger?
Lars Lindberg anser att det är många som ljuger om ubåtsjakten. Därför känner han sig inte längre bunden av sitt tystnadslöfte.

- Det finns en rad böcker som påstår det ena och det andra. Helt nyligt läste jag förre överbefälhavaren Bengt Gustafssons bok om ubåtsfrågan. Jag hade hoppats att den skulle lätta på förlåten, men jag blev inte mycket klokare, säger han.

Under sommaren 1987 var jakten utanför Töre som mest intensiv. Efter ett antal observationer efter kusten startades en så kallad ubåtsskyddsoperation.

Försvaret noterade ekolodsutslag, oljefläckar, motorljud och luftuppkok medan värnpliktiga uppgav sig ha sett grodmän vid strandkanten och sjunkbomber fälldes.

Samtidigt fanns en utbredd misstro bland allmänheten och medierna om att det verkligen fanns främmande ubåtar i svenska vatten.

Det var mot bakgrund av det som Lars Lindberg och andra mediechefer blev uppkallad till militärbefälhavaren för övre Norrland för förevisning av bildbevis.

Blev övertygad
Lars Lindberg berättar att bilden var tagen från luften och långt inne i hamninloppet syntes tydligt konturerna av en cigarrformad farkost, av allt att döma en mindre ubåt.

Omgivningen var utan tvekan Töre hamn eftersom man såg lätt igenkännbara byggnader på samma bild.

- Det är bara att erkänna, jag blev övertygad efter att ha sett bilden. Jag skrev en krönika i tidningen om att mina tvivel hade skingrats, men jag kunde ju inte berätta varför, säger han.

Militärbefälhavaren var redan övertygad och begärde att få upp kustflottans speciella ubåtsstyrka, men fick nej från ÖB. Förklaringen kom långt senare.

- I en kommissionsrapport från 2001 kommer det fram varför ÖB drar på beslutet. Han hade gett hela ubåtsstyrkan semester samtidigt. Det låter minst sagt mystiskt, säger Lars Lindberg.

Hans slutsats blir, om bilden var autentisk så släppte man ut den främmande ubåten från Bottenviken.

- Alternativet är att bilden var fejkad, men kan de ha varit så oerhört fräcka?

Varför släpptes ubåten?
Vad skulle då försvaret ha haft för motiv att släppa ut ubåten? En teori som har kastats fram av fredsforskaren Ola Tunander är att det i vart fall i Hårsfjärden 1982 i själva verket handlade om ubåtar från väst.

Kanske hade ÖB insikt om det och ville inte att USA skulle tappa ansiktet.

Lars Lindberg har ingen uppfattning i frågan, men konstaterar att det kan ha funnits lika stora motiv att släppa sovjetiska ubåtar.

- Kanske fanns det för mycket i potten för att man ville få upp dem.

Bakgrund

2 juli: Stora rubriker i NSD: Ubåtslarm i Törefjärden. Militärer och fiskare har gjort observationer av vad försvaret tror är en främmande ubåt. En helikopter fäller sjunkbomber och antiubåtsgranater.

3 juli: Spaningarna trappas upp. Ett kilometerlångt ubåtsnät har lagts ut i Skagsudden utanför Storöhamn. "Det kan vara en ubåt eller en dykarfarkost" säger försvarets presschef i Stockholm. Militären säger sig ha hemliga bilder som bekräftar främmande undervattensverksamhet.

4 juli: Ubåtsjakten skapar oro bland befolkningen som menar att militären går för långt. Två bröder i Storöhamn får en skräckupplevelse när en granat detonerar 200 meter från deras fiskebåt.

6 juli: En hemlig källa som deltar i spaningen säger att ubåten finns på bild. Men enligt försvarsstaben är kvalitén för dålig för att den ska räcka som bevis.

9 juli: Hjälpen från södra Sverige uteblir. Den svenska kustflottans specialutrustade ubåtsjaktsstyrka har tagit semester. Samtidigt förnekar informationschefen på försvaret att jakten handlar om hjärnspöken.

15 juli: Ubåtsjakten beskrivs som en fars i NSD sedan en 18-årig kråkjägare blivit förföljd av ubåtsjägare och helikopter.

18 juli: Spaningsarbetet kallas "en lek med skattebetalarnas pengar" av ortsbefolkningen.

4 augusti: Jakten är över. Försvarsmakten har misslyckats med att visa att det funnits inkräktare i vattnet.

10 augusti: Militären offentliggör hemliga bilder. Ett bevis på ubåtens existens, hävdas det. Men vad föreställer bilderna - egentligen?

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om