Allt fler skolkar i gymnasiet

Det skolkas som aldrig förr bland länets gymnasieelever.I Kiruna har 98 elever så hög frånvaro att deras studiebidrag har dragits in under minst en månad.- Många tänker att de får göra vad de vill när man har börjat på gymnasiet, säger Joakim Lidhult som går första året på Hjalmar Lundbohmsskolan.

Jessica Määttä, Lovisa Winman Hansi, Joakim Lidhult går på Hjalmar Lundbohmsskolan i Kiruna och passar lektionstiderna. Dock är nästan nio procent av gymnasisterna i Kiruna borta så mycket att de har gått miste om studiebidrag. FOTO: HANS  STERNLUND

Jessica Määttä, Lovisa Winman Hansi, Joakim Lidhult går på Hjalmar Lundbohmsskolan i Kiruna och passar lektionstiderna. Dock är nästan nio procent av gymnasisterna i Kiruna borta så mycket att de har gått miste om studiebidrag. FOTO: HANS STERNLUND

Foto: Hans Sternlund

KIRUNA2009-09-18 06:00
En elev som har mer än 20 procents frånvaro under en månad blir av med sitt studiebidrag på 1 050 kronor. I Norrbotten har det drabbat totalt 342 elever under det förra läsåret, men det ser väldigt olika ut i kommunerna.
Medan skolorna i Överkalix och Övertorneå inte har rapporterat in en enda skolkare är situationen desto värre i Kiruna och Jokkmokk. Här har omkring tio procent av eleverna varit borta för mycket.
För Kirunas del har det skett en ökning till 98 skolkande elever jämfört med 33 elever föregående läsår.
Allt detta framgår av ny statistik från Centrala studiemedelsnämnden, CSN.
Hanterar friheten
Joakim Lidhult, Lovisa Winman Hansi och Jessica Määttä har precis börjat sitt första läsår på kommunala Hjalmar Lundbohmsskolan i Kiruna. De tror att många inte hantera den frihet det innebär att lämna grundskolan och börja på en skola som är frivillig.
Redan nu har de märkt av att det skolkas, men konstaterar att det verkar vara stora skillnader mellan de olika programmen.
- Jag går fordons och där är det många som ofta är borta. De tänker att de kan plugga hemma och ta igen det som de missar, säger Joakim Lidhult.
- På de teoretiska programmen är det nog mindre skolk. Vi måste gå in för skolan ganska hårt, annars missar man för mycket, säger Jessica Määttä.
Gymnasiecheen Hans Ollander reagerade över de höga siffrorna för Kiruna, men kan inte slå fast att det handlar om ett förändrat beteende bland eleverna.
Stramare rutiner
Det kan också vara skolans stramare inrapporteringsrutiner till CSN som avspeglas i statistiken.
- Vi försöker också fånga upp elever med hög frånvaro i ett tidigare skede. När vi märker att de börjar närma sig gränsen skickar vi ett varningsbrev till föräldrarna eller till myndiga elever. Först därefter skickar vi ett underlag till CSN, säger han.
Nu ska skolledningen analysera siffrorna och se vad man kan göra för att förbättra närvaron.
- Vi kanke inte nog tydligt har visat hur viktigt det är att vara i skolan, säger Hans Ollander.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om