2004 kontaktade LKAB kommunen om att den nya planerade huvudnivån på 1365 meter skulle påverka centrum på något sätt. Därmed startade projektet med att flytta Kiruna.
3000 bostäder kommer att försvinna i och med stadsflytten samtidigt som 4000 bostäder kommer att byggas de kommande 20 åren.
Det är en stor kontrast med tanke på att kommunen i början av 2000-talet hade 800 tomma lägenheter inom kommunala Kirunabostäder. Då var kommunen tvungna att kallställa och avveckla lägenheter. Idag har Kirunabostäder en kö med 12.665 registrerade sökande.
Läs mer: Flytt snart enda lösningen
Enligt minerallagen är gruvbolag skyldiga att ersätta de områden som påverkas av gruvdriften. I centrala Kiruna påverkas 890 bostadsrättslägenheter, 206 småhus, cirka 1600 hyresrätter och cirka 180 näringsidkare.
– Jag tror att det finns en bred acceptans bland befolkningen eftersom Kiruna är beroende av LKAB och gruvdriften, säger Anders Lundgren, utvecklingschef på LKAB:s samhällsomvandling.
Läs mer: Så många står i bostadsköerna
Kommunens skyldighet är att se till att det finns detaljplaner och mark att bygga på. – En detaljplan kan ta allt från 6-7 månader till flera år från start till laga kraft. Allt beror på om planerna överklagas och till vilken instans, säger Eva Ekelund, mark- och exploateringschef.
Problemet är bristen på mark då kommunen bara äger den mark som redan är bebyggd.
– Vill vi ha nya områden måste vi ansöka om det hos regeringen eftersom staten äger övrig mark. När vi gör det måste det vägas mot riksintressena ren-, gruv- och besöksnäring vilket kan ta allt från månader upp till år, säger kommunalrådet Kristina Zakrisson (S).
Läs mer: Kommunen: Vi vill få flyt i tomtkön
Från kommunens sida arbetar man med att se över det befintliga bostadsförsörjningsprogrammet, vilket är att planera för hur många och vilken slags bostäder som ska kunna byggas och var.
I arbetet utgår kommunen från LKAB:s avvecklingsplan och information och SCB, där det finns information om hur många bostäder som kommer att köpas- eller bytas ut. Det tas även hänsyn till ålder på boende i människor som bor i området och hur folk har flyttat.
Bland de planerade bostäderna ska det finnas en jämn fördelning mellan bostadsrätter och hyresrätter.
– Det är viktigt att ha en stor bredd på typen av bostäder som kan motsvara efterfrågan. Däribland även trygghetsboenden, säger Ekelund.
De senaste åren har nya bostadsområden byggts. Det handlar om cirka 400 bostäder fördelat på gamla Jägarskolan, Terassen och Glaciären dit hyresgäster redan flyttat in.
Läs mer: Därför tar det lång tid till byggstart
Det är framförallt LKAB fastigheter som har byggt förutom Kirunabostäder. Nästa år börjar byggs 70 studentlägenheter på Skjutbaneområdet, där även Peab ska bygga flerbostadshus. BoKLok har byggt bostadsrätter och planerar för att bygga fler.
– Vi har ett bra intresse från byggherrar och bland annat HSB vill bygga redan nu. Som kommun kan vi ställa krav på företagen på vilken typ av bostäder Kiruna behöver. Men allt sker i dialog med exploatörerna och det är viktigt för alla att det som byggs är attraktivt och efterfrågat. , säger Ekelund.
Zakrisson säger att även även entreprenörsboende har utmanat bostadssituationen.
– Tidigare har fastighetsägare exempelvis köpt upp villor och priserna har rusat i höjden. Därför är det viktigt att kommunen tar ansvar när nästa hype kommer i byggandet och ordnar entreprenörsboende.
Just nu är det bara delar kvarteret Ullspiran som är helt avvecklad med undantag från några hyresgäster med korttidskontrakt.
– Det är ju inte bara rivandet av byggnaden som avgör när man måste flytta. Vatten- och avlopp försvinner först och då kan man inte bo kvar, säger Lars Bäckström, kommunstrateg.
Vill du få NSD:s nyheter från Gällivare och Kiruna direkt i ditt flöde? Gilla NSD Malmfälten på facebook. Klicka här!