Redan förra året kunde LKAB lämna besked om att gruvbolaget säkrat produktionen fram till minst år 2060. Men då fanns inga siffror på hur stor mineraltillgången var.
– Det gruvbolag som inte prospekterar måste så småningom börja planera sin avveckling. Det är bra att vara skicklig när man prospekterar, men man behöver också ha tur, säger Pierre Heeroma.
Järnhalterna i de nya fyndigheterna är ungefär 60 procent, vilket enligt honom är extremt höga halter.
– Det är lätt att glömma bort hur bra förutsättningar vi har, det är faktiskt därför som vi har råd att bryta underjord. Ser man till hur det ser ut runt om i världen är de flesta andra järngruvor dagbrott och det är för att det inte är kostnadseffektivt att bryta malm på 30 procent järn under jord, säger Pierre Heeroma.
I Kiruna har LKAB kunnat addera 230 miljoner ton (Mt) till en total på 713 Mt medan det i Malmberget skett en ökning på 219 Mt till en total på 707 Mt. En del av förklaringen till att malmreserven ökat mest i Kiruna är att det funnits ett ökat fokus efter upptäckten 2018, då LKAB varnade för att det inte fanns någon malm kvar att bryta efter 2030.
–Men vi har gjort ungefär lika stora satsningar i Kiruna som i Malmberget och vi måste prospektera i alla våra produktionsområden, säger Pierre Heeroma.
I Svappavaara där LKAB bryter malm i dagbrott har prospekteringen främst kretsat kring gruvberget och att utforska fyndigheten på djupet, något som har lett till en ökning av malmreserven med 88 Mt. En siffra som förväntas att öka efter att LKAB genomfört en prospektering på djupet i Leveniemi.
Bolaget har även tidigare flaggat för ytterligare undersökningar i Per Geijer-fyndigheten, norr om Kiruna, men där i likhet med Leveniemi inte kommit lika långt.
Totalt kan LKAB skriva upp mineraltillgångarna med ungefär 45 procent vilket motsvarar ungefär en halv miljard ton brytningsvärda mineraler, men trots det är det långt i från färdigprospekterat.
– Framgång föder merarbete, som man brukar säga. Ambitionen är att borra ännu mer än det vi har gjort under förregående år. Vi vill säkra de fynd vi hittat och förstå geometrin på ett mer detaljerat sätt för att planera för brytningen, säger Pierre Heeroma.