"Det blir ett bättre beslutsunderlag för domstolen till exempel får man bättre uppfattning om avstånd", säger rådman Carin Wiklund.
Enligt rådman Carin Wiklund är det relativt vanligt att det hålls så kallad syn i den här typen av mål.
– Det blir ett bättre beslutsunderlag för domstolen till exempel får man bättre uppfattning om avstånd.
Synen är en del av förhandlingen för att Copperstone ska kunna få ett miljötillstånd för sin gruvverksamhet. Representanter från Copperstone har informerat Mark- och miljödomstolens rådmän samt sakägare om hur den eventuella gruvbrytningen skulle kunna ske. Frågorna har varierat mellan allt från placeringar av eventuella gråbergsupplag till förändrade flyttleder för renar.
I fallet Viscaria har det bedrivits gruvbrytning i området mellan 1983 och 1996, och marken är idag detaljplanelagd för industri.
Enligt Thomas Nordmark, logistikchef, har bolaget mycket att vinna rent infrastrukturmässigt på att det tilltänkta gruvområdet ligger i tät anslutning till LKAB:s järnmalmsgruva och att det redan tidigare brutits koppar på platsen.
– Det skulle till exempel kunna gå att använda redan befintlig järnväg, redan etablerade vägar, ventilation men även gruvgångar, säger Nordmark.
Logistikchef Thomas Nordmark ser många logistiska fördelar med att Copperstone kommer att starta en gruva på en plats med tidigare gruvverksamhet.
En del av Copperstones miljökonsekvensbeskrivning har ägnats åt att visa hur bolaget ska kunna ta hand om vatten som innehåller stora mängder mineraler och som måste pumpas ut från den tidigare nedlagda gruvan. Där har bolaget bland annat introducerat ett nytt sätt att rena vatten samt introducerat en ny typ av damm.
– Vanligtvis skulle en damm behålla allt vatten, men den damm som vi har föreslagit skulle släppa ut vattnet och rena det. Det skulle vara mer miljövänligt, bli billigare och gå snabbare att bygga, säger Thomas Nordmark.
Vid synen har de två samebyarna, Gabna och Laevas, valt att yppa sig om hur byarnas förutsättningar påverkas vid en eventuell öppning av gruvan. Huvudargumentet som hållits fram under synen är att det redan nu är trångt att passera förbi Kiruna, och att ett nyöppnande skulle göra det ännu svårare att transportera renar både vid kontrollerad flytt men även vid fri strövning.
Karin Kvarfordt Niia, talesperson för Gabna sameby, menade att området för Viscariagruvan är en del av den gröna lunga som samebyns renar behöver för att kunna återhämta sig efter flytten förbi Kiruna.
– Det här området det är som en grön lunga där renarna kan stanna upp efter flytten för att beta, säger Karin Kvarfordt Niia, talesperson för Gabna sameby.
I Copperstones ansökan för miljötillstånd har bolaget givit förslag på hur samebyarna skulle kunna modifiera sina flyttleder.
– Vi ska komma ihåg att flyttlederna är mer än bara ett streck på en karta. Det här är vägar som naturligt kommit fram av att renarna under lång tid vandrat fram i markerna och det är oftast i terräng som är väl anpassat för renarna, säger Niila Inga, ordförande i Laevas sameby.
Här förklarar hållbarhetschef Anders Lundkvist med hjälp av vd Jörgen Olsson hur det nya grålagsupplaget eventuellt skulle se ut.
Jörgen Olsson, vd för Copperstone, menar att det ser ljust ut gällande bolagets möjlighet att få ett miljötillstånd och att det beror på ny teknik och erfarenheter från den tidigare gruvbrytningen.
– Man ska komma ihåg att det har bedrivits gruvverksamhet här i 13 år mellan 1983 och 1996, och då i samexistens med alla sakägare. Det gick ju bra då, säger han.
Enligt rådman Emma Granberg kommer en eventuell öppning av Viscariagruvan inte påverkas av att det funnits tidigare gruvverksamhet i området.
Enligt rådman Emma Granberg kommer en eventuell öppning av Viscariagruvan inte Mark- och miljödomstolens beslut att påverkas av att det funnits tidigare gruvverksamhet i området.
– Vi gör samma bedömning av en plats oavsett om det är en nyöppnad gruva eller om det funnits en befintlig gruva. Nu finns det inget befintligt tillstånd så i praktiken så blir det ju som om gruvan vore nyöppnad, säger hon.