Ingegerd Hetta och Anita Närvä, de båda enhetscheferna i Karesuando äldreomsorg. "När vi såg att det blev ännu kallare tog vi in vikarier i byar som ligger längre bort".
Hemtjänstpersonalen i Karesuando utgår från Videgården. En bil fryser ihop just utanför boendet under torsdagsmorgonen. Då byter personalen bil och åker iväg.
– Det är väldigt kallt måste jag säga, det är svårt att få igång bilarna. Det var två bilar som vi inte fick igång i dag. Vi har en som fungerar, säger Gunilla Töyrä, som arbetar i hemtjänsten i Karesuando.
Är du orolig?
– Det gäller att klä på sig ordentligt. Bra skor måste man ha. Men jag är inte orolig, jag vet att jag får hjälp ganska snart om det händer något, säger hon när vi når henne på telefon.
Under onsdagskvällen blev en hemtjänstbil stannande, just i närheten av Videgården.
– Det är 45 minus här. Vi har fått samåka flera stycken för att komma till jobbet, säger Ingegerd Hetta, en av två enhetchefer för Karesuando äldreomsorg, som omfattar Videgården och hemtjänsten.
De är vana vid kyla och att lösa sådana här situationer.
– I går när vi såg att det blev ännu kallare tog vi in vikarier i byar längre bort så personalen inte behöver sitta och köra långt. Till exempel har vi tagit in vikarier som bor i Saivomuotka, som är fem mil bort. Det handlar annars om långa resor dit både morgon och kväll, tio mil sammanlagt.
45 minus är kallt, även för den som är van.
Hur är det för brukarna?
– De har det bra, skulle det hända att de fryser så tar man med sig dem hit, om inte anhöriga kan komma och hämta dem. Vi pratar mycket om sådant här, och om strömmen skulle gå, säger Anita Närvä, den andra enhetschefen för Karesuando äldreomsorg.
Ni har en krisberedskap?
– Ja det har man ju här i byarna.
Det finns ingen diesel i Karesuando, kylan ställde till det för tankbilen, och man fick inte ut dieseln. Dessutom tar nog bensinen slut under torsdagen.
– Jag hoppas tankbilen kan komma på söndag, då det blir mildare, berättar Sven Eliasson på Karesuando Bensin.
Det finns på finska sidan, om det krisar.
– Men nu är det lugnt längs vägarna, bara de som måste köra är ute. Jag såg nyss ambulansen komma förbi, säger Sven Eliasson.
Hemtjänsten är ute med sin bil.
– Ja, jag är jättestolt över att vi når alla, säger Gunilla Töyrä.
Vad säger brukarna när ni kommer?
– De tycker att det är kallt. De väntar att vi kommer, men när vi kommer säger de: kommer ni trots att det är så här kallt?
Hon nämner vintern 1999, då det gick ner till 52 minusgrader. Då var de också ute och körde.
– Kommunen hade kunnat satsa på varma kläder åt oss.