30 år i Unga örnars tjänst

Unga örnars kojbyggarläger i Tuolluvaara har precis avslutats och barnen har fått sina diplom och åkt hem. Maivor Johansson pustar ut med en kaffekopp i handen. Det har varit intensivt och roligt, bortsett från att kojorna saboterades mitt i lägerveckan.
- Då blir man lite matt. Samtidigt som man blir arg blir man ledsen för barnens skull, säger hon.
Ge beröm
Ja, Maivor Johansson har alltid brytt sig om hur barnen och ungdomarna mår. Det är något som genomsyrar hennes inställning till arbetet som verksamhetsledare för Unga Örnar i Kiruna kommun.
Hon tycker att det är viktigt att uppmärksamma och se barnen. Att till exempel försöka lära sig alla namn, trots att det kan vara kort om tid och namnen är många.
- Det är viktigt för ett barns identitet. Jag försöker också ge dem beröm och berätta för deras föräldrar om bra saker som barnen gjort. Barn ska ha möjlighet att växa som människor och bli trygga.
Unga örnar är arbetarrörelsens barn- och ungdomsorganisation och den är partipolitiskt obunden. Barnen får testa många olika aktiviteter, till exempel dans, teater, hantverk, och idrott.
- Innebandy är populärt och många vill spela det av sociala skäl, man behöver inte vara jätteduktig. För att det är kul, säger Maivor Johansson.
Lasso och renar
Unga örnar satsar också mycket på att engagera ungdomar som ledare.
- När de får ett ansvar så växer de med uppgiften.
Maivor Johansson har varit verksamhetsledare sedan 1985 och aktiv i föreningen i några år dessförinnan. Det började med att hon tog med sig dottern dit och sedan blev tillfrågad om att ställa upp som ledare en timme i veckan.
Första gången hon kom i kontakt med Unga örnar var för övrigt 1972 i Västerås, där hon var ideell ledare i ett år.
Maivor Johansson växte upp i Parkalombolo, nära den samiska kulturen då hennes morfar hade renar.
- Vi barn lekte i skogen, kastade lasso och ibland åkte vi kälke efter renar. Det skulle vara en dröm att känna den friheten igen.
Hon tror att mycket av hennes engagemang för barn och ungdomar kommer hemifrån.
- Min pappa sa alltid att alla har en plats i samhället och är unika.
Livsstil
Maivor Johansson utbildade sig senare till fritidsledare och i Kiruna träffade hon sin man.
Jobbet i Unga örnar kom att bli en livsstil.
- Det är inget åtta till fem jobb, man måste ha en förstående familj. Jag är anträffbar nästan dygnet runt och det blir en del samtal om kvällarna. Jag ger mycket av mig själv, men har fått jättemycket tillbaka. Det har varit en lärorik resa.
Fast visst har det funnits stunder då det känts mer motigt.
- Till exempel när ekonomin blivit sämre. Jag känner inte att vi har stödet från de lokala politikerna. Folk ser inte vad vi egentligen gör. Vi behövs som ett komplement i samhället

Framtiden då?
- Jag fortsätter kanske i tre år till. Man börjar värdera sin fritid mer och mer och jag ser fram emot att vara ute på landet.

30 år i Unga örnars tjänst

I snart 30 år har Maivor Johansson engagerat sig i Unga örnars verksamhet i Kiruna. Det har blivit ett sätt att leva.- Jag ger mycket av mig själv, men får jättemycket tillbaka, säger hon.