Elin Oskal spelar Elsa i filmen som från fredag kan ses i 190 länder.
Den här veckan kommer inte Ann-Helén Laestadius glömma i första taget. Det började i söndags i Kiruna där filmen premiärvisades för de som jobbat med filmen, släkt, vänner och speciellt inbjudna.
– Att sitta där i salongen och höra hur många grät, och att folk var så tagna efteråt, det var speciellt. Jag fick frågan hur det kändes, och det bara brast för mig, det var som en fördämning som släppte, säger hon.
Många av skådespelarna är amatörskådespelare och renskötare härifrån, och filmen har spelats in i Norrbotten och Sápmi. Bland annat i 40 minusgrader.
Filmen kommer visas i 190 länder på Netflix, som har 260 miljoner abonnenter.
– Jag har varit nervös. Det har varit väldigt, väldigt nära hjärtat. Jag har tyvärr upplevt mycket av det som Elsa upplever, så det har varit en ära att göra det här, jag är så tacksam, säger Elin Oskal till SR Sameradion.
Filmen, som till stor del är på samiska, handlar om Elsa (Elin Oskal). Som barn ser hon sin renkalv Nástegallu dödas. Det handlar om hennes kamp att få vara den hon är och leva med det hon vill, i en värld full av motsättningar.
Det är bråda dagar för alla inblandade. Ann-Helén Laestadius fick torka tårarna på flyget efter premiärvisningen i Kiruna och hann precis till den stora pressvisningen i Stockholm på tisdagskvällen.
– Det var verkligen hard core, säger hon med ett skratt.
Hur var reaktionerna i Stockholm?
– I Stockholm var det professionella recensenter och journalister, så de ser den med en annan blick. Men sådant som folk skrattade åt i Kiruna, det gick helt förbi publiken i Stockholm. Samtidigt var det tydligt att de var lika tagna som vi som såg den i Kiruna var.
Ann-Helén Laestadius researchade i flera år innan hon skrev boken, som kom ut 2021.
– Alla de problem som finns i dag, grundar sig väldigt mycket i hur svenska staten har behandlat sitt urfolk. Jag tror det blir en ögonöppnare för många. Och jag tror att det kommer vara stort intresse för filmen i länder med andra urfolk, att många kommer känna igen sig.
Snart ska hela världen se dem. Elin Oskal, Niilá Omma, Ida Persson Labba, Per-Olof Nutti och Lars-Ánte Wasara, från inspelningarna av Stöld, i Vittangi.
Peter Birro har skrivit filmmanuset. Elle Márjá Eira har regisserat filmen.
Boken är prisad och såld till 23 länder.
– Det var så Netflix snappade upp den, när den kom på engelska och en på Netflix fick tag på den. Jag tackade ja direkt, tårögd och överlycklig. Det är fortfarande svårt att ta in. Nu på morgonen fick jag en länk skickad till mig med små klipp från filmen på youtube, dubbade till franska. Det var otroligt kul och speciellt att se Simon, Ida och Elin prata franska, säger Ann-Helén Laestadius.
Elin Oskal som Elsa.
Niilá Omma är en av många som gör skådespelardebut i filmen.
Ann-Helén Laestadius får nu se sin berättelse flyga över hela världen.
Är du nervös över hur filmen ska tas emot i Norrbotten?
– Det speglas väldigt tydligt i filmen vad man utsätts för som renskötare. Med samehat och vardagsrasism mot samer. Och så klart om rendödandet. En del har säkert åsikter och kanske en annan syn på hur det ser ut. Men det är inget jag går och är nervös över. Jag är glad över att vi gjort den här filmen som utgår från det samiska perspektivet.
Det här är en berättelse som du har gått med länge, hur känns det att hela världen får se den?
– Det känns ju ganska ofattbart. Det hade jag aldrig vågat hoppas på när jag började skriva den här boken. Det fanns ju inte en tanke på att den skulle nå ut utanför Sveriges gränser. Nu när man är i mål så är jag ganska sliten men otroligt lycklig.