Driftsbudgeten för 2020 har flyttats fram från fullmäktige 22 oktober till i november. 

– Det beror på tidsbrist och osäkerhet kring en del poster. Vi måste veta vilka intäkter vi har att fördela. Befolkningsunderlaget är en viktig parameter i fördelningssystemen, säger kommunalrådet Gunnar Selberg (C). 

Selberg säger att de nu kommer att göra om hela budgetprocessen.

– Det är orimligt att börja med budgeten efter semestrarna. Kommunen har en omsättning på 1,5 miljarder kronor och man hinner inte med allt. Det är även en eftersläpning innan man får in alla uppgifter från statsmakten, säger Selberg.  

Han säger att ekonomichefen Gun Nilsson fick beräkningsunderlaget bara någon dag innan ärendet skulle upp i arbetsutskottet. 

– Det går inte. Vi är flera olika partier som ska komma överens om hur det ska fördelas. För oss är prioriteringen som vi har sagt tidigare kärnverksamheterna skola och omsorg men vi vet inte ännu hur mycket Kiruna får i de här fördelningssystemen, säger Selberg. 

 Mats Taaveniku, gruppledare för (S), säger att det med alla säkerhetsfaktorer är klokt att vänta till regeringens budgetproposition är klar.  

– Förhoppningsvis får vi lite mer klarhet i vilka stadsbidrag vi kan vänta oss det kommande året. På det sättet är det bra, säger Taaveniku. 

En månad tror han däremot inte spelar någon större roll i sammanhanget, men han hoppas att den nya betänketiden innebär andra prioriteringar för kommunledningen. 

– Den senaste prognosen visar på ett överskott på 18 miljoner kronor. Det visar att man har haft en onödig panik i kommunledningen med alla besparingar utan konsekvensanalyser. Jag hoppas att ledningen gör sin läxa och tar fram en bättre budget är tidigare, säger Taaveniku.

I socialdemokraternas budget vill Taaveniku se ett samarbete mellan förvaltningarna. Han säger att en månad extra ger möjlighet till att se över hur organisationen ser ut i kommunen. 

– Jag anser att man måste öppna upp förvaltningarna och se hur vi kan samordna våra resurser. Pratar man om en gemensam budget öppnar det upp ögonen på att det inte bara är förvaltningarnas egen ekonomi utan hela kommunens. 

Han vill även se en satsning på näringslivet och menat att det idag inte finns något forum mellan kommunen och näringslivet överhuvudtaget.

– Det krävs för att kunna öka i befolkning och en dålig besparing som kan innebära att vi tappar fler invånare än vi får in, säger Taaveniku.