Andreas Juuso står i diskrummet när NSD kommer på besök. Lunchruschen är över och han har redan hunnit diska bort det mesta.
Andreas Juuso skrattar och ler ofta och visar gärna vad han brukar göra på jobbet.
Förutom att sköta disken torkar han bord i restaurangen, bär sopor och plockar varor mellan klockan 10 och 18 varje dag.
När de sista gästerna har gått för kvällen sopar Andreas Juuso golven och lyssnar på hårdrock.
- Det är hans största intresse. Ju mer skrik desto bättre, säger Mikael Karlsson som äger restaurangen.
Superkoll på skivorna
Andreas Juuso hämtar en tung väska som är fylld med skivor. Han visar upp skivan som spelas mest just nu, Raubtier.
- Den här väskan bär han med sig morgon och kväll och hem till byn på helgerna. Han har superkoll på sina skivor, säger Mikael Karlsson.
För att ta sig till jobbet åker Andreas Juuso buss 16 mil från byn Mertajärvi utanför Karesuando varje vecka.
- Det är roligt. Jag lyssnar på musik, säger han om att åka buss.
Kollegan Märta Pettersson stannar till i diskrummet och pratar med Andreas Juuso en stund. De står mitt emot varandra med armarna över en diskback och samtalar lågt med huvudena tätt ihop.
Är efterfrågad av gästerna
Personalen är överens om att det aldrig blir tråkigt när Andreas Juuso är i närheten.
- När han är borta så saknar vi honom, då känns det tomt. Och gästerna frågar efter honom, säger Sofie Karlsson som också jobbar på Svarta björn.
Och sakna honom är kanske just vad personalen snart får göra. En regel hos Skatteverket kan komma att göra att Andreas Juuso kanske inte kan jobba kvar.
För att kunna jobba i Kiruna behöver Andreas Juuso hjälp på kvällarna eftersom han inte kan bo ensam. Det kostar honom 1 700 kronor i månaden i omsorgsavgift.
Annan badömning
Andreas Juusos pappa, Lars-Olof Juuso, har kämpat i flera år för att kunna dra av utgiften för inkomstens förvärvande på skatten, precis som för resor till och från arbetsorten.
- För att han ska kunna jobba så har han den kostnaden. Om han skulle få ett jobb hemma i Mertajärvi så skulle han inte behöva den utgiften, säger Lars-Olof Juuso.
Men Skatteverket gör en annan bedömning. De räknar avgiften som privat levnadskostnad och inte som något nödvändigt för att Andreas Juuso ska kunna behålla sin lön från arbetet.
- Jag tror att Andreas är den enda i Sverige som måste betala för att kunna jobba, säger Lars-Olof Juuso.
Just nu handlar det om runt
80 000 kronor för de senaste åren som Andreas Juuso alltså inte kunnat dra av på skatten.
Kan överklaga
- I värsta fall kan det bli så att Andreas inte kan jobba kvar, vilket vore jättetråkigt. Skatteverket går helt emot regeringens arbetslinje. Rege-ringen förväntar sig att även utvecklingsfunktionshindrade ska jobba om de kan, säger Lars-Olof Juuso.
Innan året är slut ska han begära att Skatteverket omprövar avgiften för de fem senaste åren. Nästa steg är att överklaga till förvaltningsrätten. I slutändan funderar han på att anmäla ärendet till Diskrimineringsombudsmannen.
Andreas Juuso skulle sakna sin arbetsplats om han tvingas sluta.
- Jag vill jobba och vara här med Micke, säger han.