Frågan om hur Kiruna ska få bättre dricksvatten har varit en segdragen historia och ännu är men inte i mål.
Politikerna har gett Tekniska verken direktiv att fortsätta utreda både ytvattentäkter och grundvattentäkter. Nu börjar det dock luta åt det första alternativet.
Enligt Lars Törnman (S), ordförande i Tekniska verken, har utredningar visat att grundvattentäkter har en utmätt livslängd.
Sämre med tiden
- Vattnet från en grundvattentäkt kommer nästan alltid från en sjö eller älv efter att ha filtreras genom olika typer av sand. Med tiden mättas takten och efter ett antal år kan man till och med få sämre vatten än från ytvattentäkten, säger han.
Under den senaste tiden har tjänstemännen vid Tekniska verken fokuserat mest på hur en ytvattenlösning skulle kunna se ut. Det skulle handla om att tillföra ett eller två steg av kemisk rening.
Pedagogisk utmaning
I den lösningen ligger också en pedagogisk utmaning.
- Det kan väcka funderingar när man säger att man ska rena med kemikalier. Metoden har dock använts i många decennier och 80 procent av Sveriges dricksvatten är processat på något sätt, säger Ulf Nygren vid Tekniska verken.
Han tillägger.
- Många kanske har bilden av att när man borrar i marken efter en grundvattentäkt sprutar det upp vatten som man kan skicka ut direkt i vattennätet. Men det måste också processas. Nu börjar bilden klarna för vad prisbilden blir.
50 miljoner
- Vi tror att en etappvis lösning kommer att hamna på omkring 50 miljoner kronor. För de pengarna kan man åstadkomma mycket. För 80 miljoner kronor är vi helt säkra på att klara det, säger Ulf Nygren.