Fjällvädret växlar fort i Katterjåkk

Vintern vägrar släppa sitt grepp om Katterjåkk. Snödjupet mäts till 149 centimeter och friska vindar har vinit över fjällen i flera dagar. Snöbyar kommer och går. Moln jagar fram och plötsligt utvidgas en blå lucka i molntäcket.
- Vädret i fjällen ändrar sig otroligt fort,
konstaterar väderobservatören Therese Janacek, 37 år.
Hon vet vad hon talar om. Efter fjorton år vid väderstationen har Therese Janacek samlat på sig en hel del erfarenhet om väder och vind.
Tillsammans med arbetskamraten Annika Karlsson, 43 år, arbetar hon i SMHI:s meterorologiska station i Katterjåkk som är belägen nära Riksgränsen.
Bymoln dominerar
Var tredje timme ska de rapportera in väderobservationer till SMHI. Nederbörden ska både mätas och bedömas. Strax före klockan 14 den 3 maj 2010 är det snöbyar i luften.
Molnhimlen och sikten ska bedömas, mängden låga moln och molnhöjden ska noteras. Cumulusnimbus "bymoln" dominerar för stunden.
Därefter plitas observationerna ner och skickas direkt in till SMHI via dator.
- Poängen är att alla gör det samtidigt på alla väderstationer världen över. Man fyller i vad man sett med en internationell kod och det blir sen underlaget för väderprognoser. Här gör vi inga prognoser, vi observerar bara vädret, säger Therese Janacek.
Men förändringens vindar har även svept in över väderstationen. Sedan ett år tillbaka sker avläsningar och rapporteringar av lufttryck och luftfuktighet automatiskt.
Väderobservatörerna behöver inte heller längre kliva upp om natten för att jobba.
- Det är jätteskönt. Jag saknar inte nattjobbet för en sekund, säger Therese Janacek.
Ingen avkrok
Men det innebär också att vardera deltidstjänst har minskats ner från 66 procent till 43 procent.
Då är det bra med fler inkomstkällor. Therese Janacek städar norska tullstationen fem dagar
i veckan och Annika Karlsson jobbar
i Katterjåkk turiststation.
Therese Janacek bor tillsammans med sin sambo Mats Nilsson och schäfertiken Lufsa i ena änden av väderstationen. Annika Karlsson huserar i den andra lägenheten. Däremellan finns arbetsrummet.
Närheten till naturen i kombination med ett gediget intresse för friluftsliv gör att båda trivs ypperligt. Skidturerna blir många,
bär- och svampturerna likaså.
Båda trivs med livet i Katterjåkk.
- Det är ju ingen avkrok som många tror, jag tycker snarare att det är en metropol, ha ha! E10:an går förbi här och tåget stannar vid
knuten. Det händer mycket, sen väljer man själv vad man vill ta del av, säger Therese Janacek och fortsätter:
- Det är fantastiskt att få bo och leva så här. Det är ett privilegium, säger Therese Janacek.
Nära Narvik
Annika Karlsson fotograferar mycket, det visar bilderna av fjällsippa, kråkklöver och rosenrot som hänger på en vägg i vardagsrummet.
Ibland gör Therese Janacek en tur till Narvik för att gå på bio eller shoppa.
- Jag är oftare där än i Kiruna. Det är ju
närmare, säger hon.
Båda är ursprungligen från Stockholm och Annika Karlsson har jobbat som väderobservatör fyra år.
Efter några säsonger på hotellet i Riksgränsen fick hon tips om att det fanns en tjänst
ledig på stationen. Hon sökte, fick jobbet och utbildning på plats.
Vad säger dina vänner i Stockholm om att du bor och jobbar här?
- Folk är nyfikna. Tidigare när jag jobbade säsongsvis på hotellet undrade dom nog när jag skulle växa upp och börja det vanliga livet, men nu förstår dom att jag flyttat på riktigt, säger Annika Karlsson.
Väderobservatörerna är dock medvetna om att allt fler stationer blir helautomatiska. En dag kan det vara Katterjåkks tur.
- Jag räknar nästan med att det blir så i
förlängningen, säger Annika Karlsson.
Är ni oroliga?
- Nej, jag är inte orolig, men det är skönt om det dröjer, säger Annika Karlsson.

Fjällvädret växlar fort i Katterjåkk

Arbetsuppgifterna har förvisso blivit färre, men fortfarande är den meteorologiska stationen i Katterjåkk en av få väderstationer som är bemannad. Här bor, jobbar och trivs Therese Janacek och Annika Karlsson.