Under första världskriget förvandlades Karungi till världens största postkontor, långt över 13 000 kilo brev hanterades i Karungi som var knutpunkten mellan öst och väst. Exakt statistik saknas då postverket inte hann med att föra statistik. Sakarigården i Karungi omvandlas nu till ett museum för historien och huset rymmer många historier och fotografier.
– Här kan man följa den dramatiska berättelsen om samarbete under ett brinnande världskrig där kommunikationen blev ovärderlig. Insatsen i Karungi gjorde så att människor i världen kunde hålla kontakten, säger Lennart Lindfors, historiker.
Just i år ha coronapandemin förändrat verksamheten på gården. Normala år besöker hundratals människor gården för att ta del av historien kring gränsen, få se främst fotografen Mia Greens fotografier av krigsbarnen, transporterna med krigsveteraner, få se foton av linbanan över Torneälven där paket drogs på rad över till gränsen för vidaretransport ut i världen, hästtransporter och järnvägen och för att ta del av historiska föremål. Men besökare kommer också för att få del av den varsamma renoveringen av det historiska huset som pågår nu. Under en rundtur i huset kan besökare se otaliga fotografier från krigsåren och höra Lennart Lindfors' stämma i högtalare som berättar om historien, den som är så nära tornedalingar och norrbottningar men som få känner till.
– Vi har en viktig historia, det är viktigt att föra den vidare. Det sägs också att huset har ett eget spöke, säger Vigert Haapasaari, som driver utvecklingen i huset.
Både Vigert Haapasaari och Lennart Lindfors konstaterar att drivet ligger i att visa omvärlden Karungis storhetstid, att det var en av världens viktigaste platser under några intensiva år omkring år 1914. Men drivet finns också i känslan för föreningslivet och dess demokratiska tanke, med folkbildning och kraften när människor samlas kring en gemensam fråga.
– Kulturarvet är viktigt och att samlas tillsammans är också viktigt. Huset är ett minne från när Karungi var världsberömt, att förvalta ett kulturarv förpliktigar, säger Lennart Lindfors.
Att engagera människor ideellt är svårare nu än förr konstaterar de båda.
– Vi har ett helt annat samhälle nu. Människor har fullt upp och det är inga anstormningar till årsmöten. Men vi kämpar på. Föreningsliv och engagemang är viktiga delar i en demokrati, säger Vigert Haapasaari.
Just frågan om föreningsliv och vad som gör att engagemanget för att engagera sig ideellt minskar generellt i samhället, intresserar duon som tittar närmare på fenomenet.
– Det är lätt att få stödmedlemmar, men att hitta människor som vill lägga ned tid i föreningslivet är svårare överlag, för många föreningar. Det är en intressant fråga vad som gör att vi gör de prioriteringar vi gör, säger Vigert Haapasaari.
Den 10 september meddelade regeringen att den föreslår ökade anslag till allmänna samlingslokaler. Förslaget är en överenskommelse mellan regeringspartierna, centerpartiet och liberalerna. Förslaget innebär en bidragsökning med 20 miljoner kronor vilket ger 52 miljoner kronor per år från 2021. För att minska konsekvenserna av coronapandemin föreslås också att i år tillför 75 miljoner kronor.
Nyligen invigdes museets egen biograf. Norr Media var med på premiärvisningen.
– Jag är väldigt stolt över arbete som vi har gjort här tillsammans alla eldsjälar, säger Vigert Haapasaari.