Två forskargrupper vid Luleå tekniska universitet samarbetar med företaget BillerudKorsnäs i ett projekt som handlar om att utveckla teknik för att fånga in koldioxid från rökgaser samt att undersöka om den svenska berggrunden lämpar sig för lagring av koldioxid. Projektet som ska pågå i fyra år har fått tio miljoner kronor i stöd av Energimyndigheten.
Ena delen av projektet handlar om att utveckla bättre och framförallt billigare teknik för att fånga in koldioxid ur rökgaserna som bildas vid förbränningen i anläggningen. Biprodukter som mesa och grönlutslam som bildas vid produktionen i Karlsborg ska användas för att avskilja koldioxiden ur rökgaserna.
– Att avskilja koldioxid är dyrt, man måste få ned kostnaderna, säger projektledaren Glenn Bark som är lektor i malmgeologi vid LTU.
Enligt en statlig utredning skulle koldioxidlagring i havet utanför Norge kosta cirka 1000 kronor per ton koldioxid, varav nära hälften utgörs av kostnaden för att avskilja koldioxiden. Då har utredningen ändå räknat med fartygstransport till Norge.
Den andra delen av projektet handlar om att undersöka om den svenska berggrunden kan användas för att lagra koldioxid, på samma sätt som sker på Island där koldioxid och vatten pumpas ned i den vulkaniska berggrunden, som består av porös basalt. På bara ett par år omvandlas koldioxiden till karbonatmineraler, som är kemiskt stabila.
Forskarna ska undersöka om basalten i den svenska berggrunden kan fungera på samma sätt, trots att berggrunden här är mycket äldre, cirka två miljarder år gammal mot bara fem miljoner år på Island.
– I Karlsborg har de basalt direkt under anläggningen. Det blir spännande att undersöka. I teorin skulle man kunna tänka sig att BillerudKorsnäs skulle kunna ha en egen pumpanläggning för att lagra koldioxid, om basalten har de rätta egenskaperna, säger Glenn Bark.
Forskarna ska också undersöka berggrunden i närheten av andra pappers- och massaindustrier, basalt finns lite varstans i Sverige.
– Pappers- och massaindustrin står för en stor del av Sveriges koldioxidutsläpp, får man ned utsläppen skulle det ge stor effekt, säger Glenn Bark.
Om det visar sig att den svenska berggrunden kan användas för koldioxidlagring är nästa utmaning av juridisk natur, för då måste den svenska lagstiftningen som förbjuder koldioxidlagring till lands ändras så att det blir tillåtet.