Lars Thomas Mangi är uppvuxen i Karesuando och bor sedan ungefär ett år sedan i byn Mertajärvi, 17 mil från centrala Kiruna. Hans morfar var renskötare, och själv har han som sagt följt med i renskötseln sedan barnsben.
Krävs utbildning
För att Lars Thomas Mangi skulle kunna uppfylla kraven på att få startstöd sökte han, och gick, en ettårig företagsutbildning på Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk.
Kraven innebär bland annat att man ska ha en ekonomisk utbildning motsvarande minst 160 lektionstimmar på gymnasienivå.
– Det var en distansutbildning, så jag var väl där ungefär en gång i månaden. Det var mycket praktiska moment men också mycket ekonomi, säger Lars Thomas Mangi.
Startstödet innebär en engångssumma om 250 000 kronor för investeringar som krävs i samband med uppstart av renskötselföretag.
Köpte renar
Efter avslutad utbildning år 2008 sökte Lars Thomas Mangi stödet, och efter ungefär ett halvår fick han positivt besked.
– Det räckte till att köpa en del renar och göra de investeringar som krävdes. Det hade inte gått utan stödet, säger Lars Thomas Mangi.
Någon heltidssyssla är det inte än så länge, som för så många andra renskötare. Man får vara något av en tusenkonstnär för att det ska gå runt.
– Jag håller på med lite allt möjligt. Det är ganska mycket röjning på sommaren, sedan så brukar jag också vara nere i Västerbotten och hjälpa bekanta med renarna på vårkanten, säger Lars Thomas Mangi.
"Viktig del"
Han befarar att följden om stödet försvinner är att färre yngre människor tar steget och startar renskötarföretag om startstödet minskar eller försvinner helt. Det i en tid när renskötarna blir äldre och äldre.
– Hade inte jag fått det så hade jag väl flyttat till Kiruna och jobbat heltid i gruvan. Jag kanske hade haft några renar på sidan av, men det hade inte varit på samma sätt. Renskötseln är ändå en viktig del av den samiska kulturen, och det känns viktigt att den kan leva vidare, säger Lars Thomas Mangi.