Familjemedlemmar separeras, svenskar med jobb på finska sidan tar sig inte dit och renskötare stoppas av gränsvakter. Men för Mathias Larsson, 49, är Finlands coronastängning något utöver det vanliga:
Han bor i Finland, jobbar i Sverige och har sin familj i Norge.
– Jag hamnade i kläm, kan man säga.
Frun Inga KA Sara och deras 8-åriga dotter Risten Mari bor i norska Kautokeino, två timmars bilväg från Karesuando. En dryg halvmil därifrån, i Jatuni på finska sidan av Muonioälven, hyr Mathias Larsson en stuga som han bor i på veckorna, då han jobbar ute på fältet som naturbevakare i Sverige.
– Men när gränsen stängde fick jag inte köra till boendet på finska sidan, säger han.
Alternativet blev en skogsvaktarstuga som länsstyrelsen hyr i Keinovuopio. Byn ligger förvisso i Sverige, men kräver nio mils bilkörning på finska sidan.
– Dit var det också stopp. Så jag fick 9-10 mil med skoter, säger Mathias Larsson.
Han valde att packa för en längre tid i Keinovuopio och utgå därifrån i jobbet. Det är svårt att täcka av området som sträcker sig ända ner till Pajala så han har fokuserat på fjällsidan västerut från E45.
– Jag tog med några hundra liter bränsle och förnödenheter för tre veckor i stöten. Men jag blev som låst, säger han.
Det började ryktas att någon till sist hade fått passera gränsen och i helgen tog Mathias Larsson en chansning. En och en halv timme fick han på sig till norska gränsen. Han fick inte lov att stanna längs vägen, men han såg sin fru och dotter för första gången på en och en halv månad.
– Det är klart att man saknat dem, men situationen är så speciell att man underkastar sig den. Min 8-åriga dotter förstår inte varför jag måste vara borta så lång tid och jag har försökt förklara. Men min fru är uppvuxen i en renskötarfamilj så hon är van vid att man kan vara borta i långa perioder, säger han.
Han tycker att gränsvakterna agerat professionellt och korrekt. För att övertala dem behövde han visa upp vigselattest, födelsebevis och arbetsgivarintyg, men han vill inte kritisera någon. Han respekterar att man begränsar rörligheten för att hindra virusspridningen.
– Vi har gillat läget. Men för min del känns det överdrivet. Det finns ju ingen smittorisk om jag kör bil till Keinovuopio eller Kautokeino. Det borde man ha kunnat lösa, säger Mathias Larsson.