Så här veckorna före jul så eldas det friskt i bakugnen i bygdegården i Kardis. Det bakas för fullt och byns gubbar är involverade.
- Det är tack vare att Gunnel flyttade hit från Kaunisvaara. Hon fick "lappsjuka" och flyttade ner hit, skojar Axel Tano.
Förste gräddare
När NSD besöker gänget under tidiga förmiddagen så är de i full färd med att knåda ut degen.
- Vi bakade även i går och då var det bara en kvinna här, men i dag är vi jämnt fördelade, säger Axel Tano.
Samtidigt kollar Stig-Åke Koivumaa som är förste gräddare, om bakugnen har hunnit bli tillräckligt varm.
- Den måste vara minst 400 grader. Det är en spis av gamla modellen, säger Stig-Åke som hävdar att han kanske är viktigast kuggen i processen.
- Det är ingen konst att baka utan det är gräddningen som är konsten, säger han och skrattar.
Själva bygdegården är inte speciellt gammal fast den verkar det.
Dubbla pass
- Huset timrade vi upp 1996 som en timringskurs, säger Evald Filppa.
När det gäller själva bakningen så är det dubbla pass den här dagen. På förmiddagen bakas stenugnsbröd och på eftermiddagen lussekatter.
- Det ska räcka till 60-70 personer. Vi har nämligen julfest till helgen, säger Evald Filppa.
- Samtidigt får vi övertid, säger Axel Tano skämtsamt.
Hemvändardag
Efter jul så tar de en liten paus och väntar in fettisdag. Därefter är det sommarens hemvändardag som tilldrar sig uppmärksamheten för de numera 78 byborna.
- Då kokar vi köttsoppa och tar fram brödet som vi haft i frysen sedan vintern, säger Marianne Koivumaa och Iris Greus.
De bjöd även på ett smakprov av det färska brödet, som smakade alldeles utmärkt.
- Det ska vara riktigt smör och inget jävla margarin, säger gubbarna bestämt.