Här frodas friskolan
Kangos friskola var den första i länet när den etablerades 1993.Det minskade elevantalet till trots ser skolledningen fortfarande positivt på framtiden.- Nedläggningshot? Absolut inte, säger styrelseordföranden Peter Johansson med bestämdhet och aviserar skolans framtidsplan.
Prognosen visar på minskat elevatal i Kangos kultur- och ekologiskola framöver. Trots detta står skolan stabilt åtminstone de närmaste tre åren. Långsiktig planering och en ekonomi inom ramarna är en del av receptet, enligt skolans ledning.
Foto: Thorvald Burman
de samorganisation av skolorna i Kangos och Junosuando för 15 år sedan. Den drivs som ideell förening med byborna som medlemmar och är en 1 - 9-skola uppdelad på två klasser med årskurserna 1 - 4 i en och 5 - 9 i den andra.
- Det här är en väldigt levande by, vars invånare alltid har trott på framtiden. Inte ville vi vara utan service för barnfamiljer, säger styrelseordföranden Peter Johansson.
Skolan har ett upptagningsområde som sträcker sig över Kangos och intilliggande byar men har även haft interkommunala elever från både Gällivare och Kiruna kommuner.
Elevantalet halverat
Första året låg elevantalet på 62 och som mest har skolan haft 67 elever. I dag ligger antalet på mindre än hälften med 29 elever, varav tre är nya för terminen.
- Deras mamma har flyttat hit och startat eget. Det känns ju jättekul när folk med barn flyttar in till Kangos och förutsättningen är ju att det finns skola och barnomsorg, säger rektor Ove Hallergren.
Skolledningen ligger minst 1,5 år framåt i planeringen och ser trots det minskande elevantalet en stabil utveckling den närmaste framtiden.
- Vi kommer att ha 22-25 elever per år åtminstone tre år framåt, säger Peter Johansson, som samtidigt ser en gräns för hur få elever en skola kan ha för att hålla kvaliteten.
Kamp för förskolan
- Färre än 21-22 elever bör man inte ha. Den nivån vill vi hålla för att få till en klok verksamhet. Om verksamheten inte fungerar på ett tillfredsställande sätt, måste man ta sig en tankeställare.
Förskolan med fritids, som införlivades i verksamheten i januari 2003 och nu är något av skolans trumfkort, har hängt på fallrepet en tid.
- Vi tog över den när kommunens siffror lyste röda och vände dem till svart. När vi gjort det togs tillståndet bort. Vi har överklagat till alla instanser utan framgång. Sista utvägen var att söka tillstånd utan täckning första halvåret, för nästa termin, säger Peter Johansson och fortsätter:
Fyra nyfödda
- Bara i somras föddes fyra barn i byn, som inte finns med i kommunstatistiken. Unga grabbar har skaffat fruar och bosatt sig här.
Susanna Parantainen förklarar varför det också är så viktigt för skolverksamheten att förskolan - som i dag har nio elever och fritids med sina nuvarande tio - får vara kvar.
- Det här läsåret har vi sju elever som går ut nian, sedan tre, fyra och fem elever följande år. Men med förskolan fylls det på med nya elever efter dem som går ut.
Ekonomin håller
Kangos friskola har aldrig överskridit budgeten för det vore lika med konkurs för den.
- Vi får den budget vi får och kan inte äska mer pengar, då får vi på näsan. Därför är vi en liten skola som klarar sin ekonomi och jag kan tycka att politiker borde vara hysteriskt intresserade av att ta del av den kunskapen, säger Peter Johansson.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!