Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet krävde att Jokkmokk Iron Mines AB, Beowulfs dotterbolag, måste förtydliga vilka konsekvenser en gruvetablering i Kallak skulle få för Laponia.
Den fördjupade konsekvensanalysen baseras på tidigare dokument – miljökonsekvensbeskrivningen, rennäringsanalysen med mera – och enligt den ska gruvan inte medföra att de kulturbaserade kriterierna påverkas på ett betydande sätt.
Påverkan på berörda samebyar beskrivs endast som "måttlig" och vad gäller naturvärdesbaserade kriterierna konstateras ingen påverkan alls.
En gruvetablering i Kallak skulle, enligt konsekvensanalysen, bara utgöra en tusendel av Laponias storlek. Dessutom ligger inte gruvan i världsarvet, utan 34 kilometer därifrån.
Jimab tillbakavisar också Sametingets hållning att området för gruvan är ett riksintresse för rennäringen.
Dock berörs inte frågan om transporternas påverkan närmare, utan de prövas enligt rapporten i ett senare skede.
Gruvbolaget vill också framhålla att "betydande positiva konsekvenser" i form av "ekonomisk vitalisering" och investeringar i vägnät, som kan leda till en att öka besöksfrekvens och tillgänglighet till Laponia.
– Egentligen inga frågor kvar. Det är min fasta övertygelse att vi har gjort allt som krävs för att få en koncession, skriver Beowulfs vd Kurt Budge i ett mejl.
Bolaget hoppas nu att ärendet handläggs med skyndsamhet och att Bergsstaten omgående uppmanar länsstyrelsen att ta ställning.