"Vilken förskola ska vi ha i Kalix?"
- Det är dags att politikerna bestämmer sig för vilken kvalité vi ska ha i förskolorna i Kalix.Det säger förskollärare Helena Björkman-Nilsson apropå förslaget som innebär nedskärningar.Det handlar om arbetsmiljö för barn och personal och - inte minst - tid att se alla barn.
Foto:
heter - samt att barn- och grundskolenämndens ordförande i Kalix, Håkan Nyman (s), aviserat att det verkliga sparkravet är 16-17 miljoner kronor.
Förskolans del i det sparpaketet var en minskning av personalen från dagens 3,0 anställda per 18 barn (ofta fler) till 2,75 anställda, en översyn av enavdelningsförskolorna och stängda förskolor under planeringsdagarna.
Sex mammor gick ut i NSD och sågade förslaget fullständigt med budskapet "ni har sparat tillräckligt på barnen nu".
Det eviga löftet
NSD har träffat fyra förskollärare som har varit i yrket sedan 1970- respektive 1980-talet, nu arbetar de i Ytterbyns förskola.
Samtidigt som verksamheten förändrats till att ha yngre och fler barn med längre dagar i förskolan, har organisationen i stort sett stått stilla.
I början skulle förskolorna vara mer hem-lika, numera ska förskolorna ha en tydlig pedagogik och locka till lärande.
Vallöften om mindre barngrupper i barnomsorgen har inte infriats och utvecklingen har gått i motsatt riktning.
- Det är hemskt att tanken på ännu mindre personal finns, säger Doris Bodlund som berättar att de redan
i dag har problem med att verkligen hinna se alla barn och att de därför delar upp sig och jobbar mycket
i mindre grupper.
Att förskoleåren - ett till fem år - är oerhört viktiga för barnets utveckling är väl känt.
Att det sedan tio år tillbaka finns en läroplan för förskolan, är också väl känt.
Inga vikarier = ingen planering
Personalen ska ha sex timmar planering varje vecka (enskild och arbetslagsplanering, föräldra- och personalmöten).
Kalix kommun satsar ingenting för att dessa ska gå att genomföra - inga vikarier tas in - och resultatet är givet:
- Om ett arbetslag ska planera så ska en annan avdelning ha hand om sina egna och deras barn. Här skulle det innebära att tre anställda blir ansvariga för 40 barn. Det är en säkerhetsrisk och därför har vi problem att ta ut planeringstiden för hela arbetslaget, säger Agneta Sidenmark.
Det är barnen som betalar priset.
Priset för utebliven planering av verksamheten, priset för personal som inte räcker till, priset för att tillbringa hela dagar i barngrupper på 22 barn.
- Vi gör vad vi kan för att ta ner ljudnivån, men det kan vara svårt. Barn är mer stressade än förr när deltidsarbetande föräldrar var vanligare, säger Helena Björkman-Nilsson.
Hon exemplifierar det med att det finns barn som inte vill gå på toaletten under dagen.
- Dels för att de inte vet om de
får vara i fred, dels för att de inte vet om någon har tid att hjälpa dem när de är färdiga, säger hon.
Personalen enas om att debatten borde handla om vilken förskola Kalix ska ha:
Mindre barngrupper
- Förvaring, barnpassning eller en verksamhet som ges möjlighet att arbeta efter läroplanen och ge barnen det som de - enligt lag - har rätt till?
Vad skulle ni uppfatta som en satsning på förskolan?
- Mindre barngrupper, gärna 15 barn som mest, oförändrad personalstyrka och förutsättningar för att planera verksamheten, säger förskollärarna unisont.
Så jobbar vi med nyheter