Samuel Gamstedt, 19 år, jagar både älg och fågel i Kamlunge. Det är hans morfar som är från trakten, själv bor han i Stockholm men han brukar vara här och jaga älg på hösten första veckan på älgjakten.
Samuel Gamstedt, 19 år, från Stockholm är ute och vandrar med ett gevär hängande över axeln på en skogsstig i Kamlunge utanför Kalix. Hans morfar kommer härifrån och det är tillsammans med honom han brukar komma hit och jaga på hösten, men han jagar också i Småland och runt Stockholm.
– Det är ett sätt för mig att komma ut och slappna av.
Även om han själv inte har så lång erfarenhet av älgjakt har han hört av de andra i älglaget att antalet älgar har minskat och han tycker själv inte att man ska minska älgstammen ännu mer.
– Nej, det tycker jag inte. Det är en del av Sverige, en del av viltet och jag tycker alla ska få chansen att se älgar.
Men frågan är om det blir så. Just nu minskar älgstammen i Sverige snabbt berättar Henrik Thurfjell vid SLU:s artdatabas.
Överskrider minskningen 15 procent över 21 år så blir den rödlistad. Fram till förra rödlistan 2020 var minskningen 12 procent. Nästa gång man utvärderar är år 2025.
– I en studie från SLU pratar man om en 30-procentig minskning sedan 2012, så det ser ju ut som att den kommer hamna på rödlistan, men vi ska inte säga något förrän vi har siffrorna svart på vitt.
Vad innebär det om älgen skulle bli rödlistad?
– Det är ett sätt att uppmärksamma arter som är hotade, men får inga juridiska konsekvenser.
Kan man fortsätta bedriva älgjakt i så fall?
– Ja, det kan man. Vi jagar ju också björn och lodjur i Sverige som är rödlistade.
I Sverige finns det ett älgförvaltningssystem som reglerar avskjutningen av älg. Landet är indelat i älgförvaltningsområden med en
älgförvaltningsgrupp i varje område som ansvarar för att förvalta och utveckla den lokala älgstammen utan att det blir för mycket älgbetesskador på skogen.
Område 5 sträcker sig från Haparanda till Råneå och i gruppen finns tre jägarrepresentanter och tre markägare. Det är de som efter samråd med olika jaktlag och markägare ger förslag till länsstyrelse om älgtilldelningen i området. Därefter tar Länsstyrelsen beslutet.
– Generellt har älgtillgången gått ner sista åren, säger Jörgen Stenberg från Kalix, jägare och jägarrepresentant i Älgförvaltningsgruppen för område 5.
Första veckan av jakten skriver alla älgjägare upp sina observationer av älgar och det är så man får fram statistik.
– Fjolårets siffror var nere någonstans på 1990-talsnivå och det var en väldigt låg nivå.
För närvarande skjuts det cirka 10 000 älgar per år i Norrbotten jämfört med närmare 15 000 för några år sedan.
Jörgen Stenberg är orolig för älgens framtid, men tycker inte man ska gå i konflikt med markägarna och skogsnäringen utan samarbeta.
Trots detta har inte älgbetesskadorna minskat och mer och mer står det klart att det inte finns några linjära samband.
– Målet är att skogsskadorna får bli max fem procent per år, men det lyckas vi inte hålla, trots att vi har skjutit otroligt mycket älg och kanske halverat älgstammen på många områden. Skadorna ligger ändå på 13 procent. Det går inte ihop, säger Jörgen Stenberg.
Vad det beror på är inte klarlagt.
Snödjupet ett visst år kan vara en faktor. Det kan också vara så att när man planterar mycket så kommer det punktvis mycket älgar eftersom de gillar ungskog, vilket kan dra upp snittet på älgskadorna rejält. Eller så har det kanske att göra med att skogarna är för homogena med enbart tall.
– Tall ligger inte som nummer ett på älgens födolista, men finns det bara tall så äter den det.
Han känner dock inte till några bevis för att det skulle vara förklaringen.
Jörgen Stenberg tror personligen att jägarna är den grupp som mest värnar om älgen.
Är du själv orolig?
– Ja, det är man ju. Det är ju vår nationalsymbol, men idag ses den nästan som ett skadedjur i mångas ögon, pestsmittad, istället för att man ser den som en tillgång.
Vad tycker du man ska göra?
– Jag tycker att man måste tänka på vilka älgar man skjuter så att vi inte sänker medelåldern på älgstammen ännu mer.
En älgko får normalt sin första kalv vid tre års ålder och för att få tvillingkalvar behöver de bli ungefär sex, sju år gamla.
Tycker du att man ska minska avskjutningen?
– Man måste se till hur det ser ut där man jagar själv och använda huvudet. Om vi ser att det är lite älg kanske vi inte kan fylla licensen. Men så länge man skjuter 50 procent kalvar och sparar stora kor och tjurar så borde det inte vara någon fara.
Vad tänker du om skogsbrukets syn på att man behöver hålla nere älgstammen?
– Skogsbruket är en stor näring i Sverige och det förstår man att den tar stryk om mycket skog blir skadad. Vi ska inte stå i konflikt med dem, utan samarbeta.