Bakgrunden är att dåvarande Skogsvårdsstyrelsen i mitten av 1990-talet, på uppdrag av dåvarande markägaren, utförde markberedning och plantering på den fastighet där vägen gick.
– Då förstördes en del av vägen som leder till fastigheterna bortom den fastighet som Skogsvårdsstyrelsen arbetade på. Det betyder att jag och ytterligare tre fastighetsägare inte tar oss fram till våra fastigheter. Hur ska vi sköta om dem, när vi inte kan frakta avverkade träd därifrån?
Georg Strömbäck berättar att den aktuella vägen är från 1700-talet och att den i folkmun kallas för Sillvägen.
– Vägen lär ha använts för att frakta sill mellan Morjärv och Haparanda. På grund av myrmark så gick vägen inte raka spåret, säger Georg Strömbäck som inte var ägare till fastigheten längs Sillvägen när åtgärderna som ledde till att delar av den försvann genomfördes, han köpte den senare.
Sillvägen betraktas som en fast fornlämning.
– Skogsstyrelsen vill inte återställa vägen men när jag röjde lite för att bredda vägen i kurvorna då blev jag anmäld för att ha gjort arbeten som påverkat fornlämningen. Det var år 2010, och i samma veva som jag kontaktade Skogsstyrelsen med krav om att återställa vägen. Anmälan ledde inte till någonting, säger Georg Strömbäck.
En del av vägen finns kvar, men en bit in i skogen tar den slut.
– Det syns inte att det funnits en väg här, men den fanns och den var bra, säger Georg Strömbäck som tycker att det är oväsentligt att han inte ägde grannfastigheten på den tiden när vägen försvann.
– Det är ointressant. Det finns flera fastighetsägare som var och en har haft väg fram till sina fastigheter och nu har de inte längre det.
Georg Strömbäck har försökt få Skogsstyrelsen att återställa vägen.
Det lär handla om 300 meter på blöt myr.
– Om det hade varit fast mark där så hade det inte varit några problem, då hade det bara varit att schakta ny väg, det är ingen stor sak. Men nu är det en riktigt blöt myr och det kommer att kosta mig väldigt mycket pengar att göra en ny väg, säger Georg Strömbäck.
För där är han nu.
Ska det bli en väg, så får han bygga den själv.
Georg Strömbäck är besviken:
– Om jag hade förstört en väg så som de har gjort, då hade jag minsann fått konsekvenser av det. Nu får jag bekosta lantmäteriförrättning och jag måste ordna med material som ger bärighet till en ny väg, som sedan ska ställas i ordning. Det handlar totalt om hundratusentals kronor - och helt i onödan.