ABF Kalix står bakom det samverkansprojekt som vänder sig till de invandrare och flyktingar – främst kvinnor, ungdomar och barn – som bor i Kalix kommun.
Målet är att deltagarna – genom att skapa i bilder, färger, former, rytmer, melodier och danser – ska öka förmågan att kommunicera och uttrycka känslor även när språket inte räcker till.
Konkreta mål
Mer konkret mål: Deltagarna ska stärkas i sin utveckling, i sina relationer och i sitt nya hemland.
Tanken är att vara ett komplement till den verksamhet som Kalix kommun har inom området integration.
Lena Edselius, utbildad illustratör och grafisk formgivare och Gunilla Andersson, utbildad inom folklig sång och sångdans, är projektledarna som driver detta fyra månader långa pilotprojekt som eventuellt ska få en fortsättning i ett längre projekt.
De har just inlett arbetet med att träffa deltagarna, nästa träff är i morgon onsdag.
– Vi får gå väldigt mjukt och försiktigt fram och möta människor där de är, säger Lena Edselius som tillägger att ett nära samarbete med SFI (svenska för invandrare) betyder mycket i detta tämligen unika projekt.
Insikter
Det betyder inte att träffarna är någon syjunta:
Tvärtom, det finns gemensamma uppgifter och mål, i det här läget utifrån bildspel med ord och animationer.
Associationer till ordet lingon ger kanske abstrakt skapande i rött – eller fantasifullt skapande av en hel skog.
– Rött är en signalfärg för oss, för människor i andra delar av världen betyder den någonting annat, säger Lena Edselius vars två barn – Malla och Isak – kommer från Kina där rött betyder lycka.
Ur skapande kan insikter om den egna rollen och plats i samhället klarna – inte minst viktigt för en människa som lämnat allt det välkända och kommit till en helt ny värld.
På rätt väg
Nästa fas – projektet efter pilotprojektet – är ännu ett frågetecken.
Det hänger på finansieringen.
Förhoppningen är att Kalix kommun, Statens kulturråd och ESF-rådet ska se värdet och satsa pengar på det.
– Vårt arbete går ut på att det ska bli en fortsättning, eftersom vi börjar det här arbetet från ingenting tar det tid. Vi känner att vi är på rätt väg och hoppas verkligen att vi ska få fortsätta, säger Lena Edselius och Gunilla Andersson unisont.