Unga inte aviga till stickning

I går var det stickträff i Galleria Kalix och vanligtvis är gänget, som träffas en gång i veckan, sju ungdomar.
I går var de fyra och förklaringen är att ungdomarna som går sista året på gymnasiet har svårt att hinna med alla träffar.
- Handarbeten som sy, sticka och virka är min största hobby och mitt arbete. Jag tycker att det är viktigt att behålla gamla traditioner och dessutom är stickningen bra mot min reumatiska värk eftersom den mjukar upp mina händer, säger Yvonne Rönnkvist som leder ungdomsgruppen - och en grupp äldre - i studieförbundet ABFs regi.
Hälen är akilleshälen
Just de här tjejerna har gått en termins stickkurs och här växer vantar och mössor och halsdukar fram.
Vad är mest efterfrågat?
- Många som börjar sticka kör fast på hälen, säger Yvonne Rönnkvist som tror att många saknar mor- och farföräldrar som stickar sockar och vantar och att de kanske därför vill lära sig själva.
Stickkonsten lever upp...
Äldre som kan sticka brukar sägas tillhöra den sista generationen som behärskar hantverket.
Härmed kan den myten avlivas.
- Jag upplever att stickningen kommer tillbaka, att det är en stark uppgång just nu, säger Maria Bryggare som är med tillsammans med döttrarna Tuva Bryggare, 9 och Elin Bryggare, 13.
- Jag stickade mycket förr och när flickorna hade fått sticka hos mormor så fick jag återuppta det intresset, säger Maria Bryggare.
...och modet ger draghjälp
Modet jobbar för stickningen, eftersom stickat är trendigt nu.
Tjejerna berättar att stickning är avkoppling och att det är roligt att skapa.
- Det är roligt att jag kan använda det jag har gjort och att det blir min egen stil, säger Elin Bryggare.
- Det bästa är att ingen har en exakt likadan sjal, säger Johanna Rönnkvist, 18 år, vars sjalar - som beundrades av kompisarna - gav upphov till stickkursen för ungdomar sedan hon försäkrat dem om att "min mamma kan lära er".
"Smygstickande"
Tuva Bryggare berättar att hon nyligen ertappades, av sin pappa, med att sticka i sängen när hon egentligen borde sova.
- En gång virkade jag under täcket, jag hade med mig en ficklampa, säger hon och mamma Maria skrattar igenkännande.
- Jag stickade också i sängen...
Är det ofta så; stickande mammor får stickande barn och så lever hantverket vidare?
- Det kan blir tvärtom också, säger Yvonne Rönnkvist som dock var omgiven av stickande förebilder och började den vägen.
...och varjedagsstickande
Yvonne Rönnkvist är inne i en stickperiod och stickar många timmar alla veckans dagar, utöver det söker hon alltid nya mönster.
Nya mönster provstickar hon helst själv innan hon tar med det på kurs och hennes alster kommer barnen och broderns barnbarn till del.
- Jag har två stora kartonger med färdiga presenter, säger Yvonne Rönnkvist som gärna skulle dra igång en stickgrupp för arbetslösa och sjukskrivna också.
- Att sticka gör gott för själen och det är viktigt att komma ut och träffa människor, särskilt för den som inte har ett jobb att gå till.

Unga inte aviga till stickning

De är fokuserade och bara ljudet av stickorna som möter varandra bryter tystnaden.De - fyra tjejer på 9, 10, 13 och 18 år - stickar halsdukar, mössor och vantar.- Jag började sticka när jag var fem år, säger Tuva Bryggare, nio år.