Svensklärare slår larm om för stora gymnasieklasser

Svensklärarföreningen i Kalix har skickat ett brev till ansvariga politiker i Kalix kommun.
De beskriver inledningsvis svenskämnets betydelse för all annan inlärning och den personliga utvecklingen.
"Vi har inte råd att sätta svenskämnet på undantag vilket nu görs. Kommunen behöver spara och politikerna tycks uppfatta svenskämnet som det område där man kan göra de största nedskärningarna. Det är en total missuppfattning" skriver lärarna.
Konsekvenser
Furuhedsskolan (gymnasiet) har nu tolv lärare i svenska, när kommande läsår startar är de åtta.
Flera av lärarna har redan nu större klasser.
- Jag undervisar i en klass med 32 elever. I den gruppen finns flera elever som strävat efter att få betyget MVG, men de får inte det på grund av att vi inte haft möjlighet att jobba processinriktat i tillräckligt stor utsträckning. De hade absolut klarat sina mål om de hade fått studera i mindre grupper, säger Lena Andersson med medhåll av kollegan Ann-Sofie Åström.
- De stora grupperna innebär svårigheter för många, inte minst eleverna som behöver extra stöd. Vi hinner inte fånga upp dem i tid.
Både Lena Andersson och Ann-Sofie Åström tillhör dem som lämnar skolan efter denna termin - till följd av nedskärningarna.
Allt fler större klasser
Kontrasten att komma från kommunens enda kommunala högstadieskola Manhemsskolan till Furuhedsskolan är stor:
På Manhemsskolan är det 17-grupper (max 17 elever) som gäller, och på Furuhedsskolan finns inget tak.
- Resultatet, som vi ser redan i år, är att fler elever inte klarar att uppnå varken grundskolans eller gymnasieskolans mål och att fler elever slussas in på det individuella programmet. Det kommer inte bara att synas i svenskämnet utan i alla ämnen eftersom svenskämnet har en grundläggande betydelse för all inlärning i både teoretiska och praktiska ämnen, säger Lena Andersson.
Från kommande läsår blir de större klasserna ännu vanligare i och med lärarminskningen.
Svensklärarföreningen har listat sina krav till de styrande i kommunen.
Kräver behöriga lärare
Bland kraven finns att de tar hänsyn till svenskämnets grundläggande och komplexa karaktär och därför aldrig låter andra än behöriga lärare undervisa i ämnet, att de slutar tro att teknik och datorer kan ersätta levande lärare samt att drägliga villkor med rimliga klasstorlekar försäkras.
De obehöriga lärarna uppges finnas i grundskolan, där det förekommer att lärare har behörighet för ett annat ämne och dessutom undervisar i svenska.
Inga-Lis Samuelsson (C) är ordförande i gymnasienämnden, hon är bortrest och har därför inte läst lärarnas brev och kan inte kommentera påståendena i dem nu.
Extra resurser
- All forskning visar att gruppstorleken inte har någon avgörande betydelse för resultatet. Det är klart att det finns ett tak där också, men är vi där nu? Jag vet inte, men det är något som vi får ta ställning till, säger Inga-Lis Samuelsson som tror att lösningen i så fall är att sätta in extra resurser specifikt där de behövs.

Svensklärare slår larm om för stora gymnasieklasser

Allt större klasser.Det är en konsekvens av nedskärningarna på gymnasiet.- Vi kapar topparna och de svaga eleverna är chanslösa, säger Lena Andersson, ordförande i Svensklärarföreningen i Kalix som i ett brev till de styrande uppmanar dem att tänka om.