I januari togs den nya magnetkameran i Kalix i drift.
– En patient som tidigare kunde få vänta i åtta månader klarar vi idag oftast att ge tid inom två månader, berättar Maria Bergkvist, läns- och verksamhetschef för Bild- och funktionsmedicin i Region Norrbotten.
Det är flera faktorer som bidragit till att patienterna inte behöver vänta lika länge och en av dem är MR-kameran i Kalix.
I Kalix är personalen glad över nytillskottet.
– Det är väldigt utvecklande att jobba med magnetkameran och så är det en bra service till patienterna som kan få tid mycket snabbare och inte behöver åka så långt, säger Rose-Mari Andersson, röntgensjuksköterska.
Den gigantiska apparaten kom i slutet av november. Innan den började användas behövde lokalerna byggas om och kläs med koppar för att hindra att radiostrålning tar sig in i rummet och stör undersökningarna.
Vecka 2 började personalen utbildas på plats och de första patienterna kunde snart undersökas.
– Än så länge gör vi enkla MR-undersökningar av hjärnor, ryggar, knän och prostata. Så småningom ska vi börja specialisera oss på lite svårare områden, säger Anu Mäktitalo, röntgensjuksköterska och MR-ansvarig.
Säkerheten är a och o. De måste bland annat förvissa sig om att patienten inte har några metallföremål inopererade i kroppen.
De tar emot patienter från Kalix och östra Norrbotten, men också från hela kusten ner till Luleå och även från Boden.
De har inte märkt att till Luleåpatienterna har reagerat på att de behöver resa en bit.
– Jag tror de flesta är tacksamma för att få en tid, säger Kerstin Ribom, röntgensjuksköterska och enhetschef.
På avdelningen är de tolv anställda röntgensjuksköterskor. Fem av dem har fått särskild utbildning, men alla ska kunna hantera magnetkameran på sikt. De har hela tiden möjlighet att få stöd av personal i Piteå som har en likadan magnetkamera. Personal i Piteå kan även fjärrstyra magnetkameran i Kalix.
Undersökningsbilderna granskas av röntgenläkare som kan sitta var som helst i länet och i landet.
Planen är att de ska göra 1200 undersökningar första året under inlärningsskedet och sedan utöka.
– Men vi har redan gjort fler än vad vi hade trott att vi skulle klara fram tills nu, säger Kerstin Ribom.
Fler magnetkameror i länet var ett vallöfte från Sjukvårdspartiet och partiets ordförande, tillika regionrådet, Kenneth Backgård nöjd med satsningen.
Sedan tidigare fanns det magnetkameror i Piteå, Gällivare och i Sunderbyn, där ytterligare en MR-kamera tas i drift i vår. I Kiruna finns en mobil enhet, men Backgårds avsikt är att det ska bli en permanent när nya sjukhuset byggs.
2019 installerades den andra magnetkameran i Piteå och den absolut nyaste finns i Kalix.
Avsikten är att invånarna ska slippa långa resor för att undersökas.
– Sedan är det en diagnostikmetod som börjar få allt flera användningsområden. Den har dessutom ingen röntgenstrålning, vilket är bra. Det är alltid förknippat med risker att utsättas för strålning, säger Kenneth Backgård.
En magnetkamera kostar drygt 14 miljoner kronor, så utgifterna har varit höga, men enligt Backgård har det inte lett till att annan vård har blivit lidande.
– Man kan alltid väga saker mot varandra, men just nu har vi en rätt så bra ekonomi och jag tycker vi har klarat de här investeringarna utan att det har skett på bekostnad av annat.