"Vi vet inte om regeringen skjuter till pengar till kommunerna i vårbudgeten, men någonting måste till, annars kommer det här att svida rejält" säger Inga-Lis Samuelsson.
Kommunstyrelsen har tagit budgetdirektiv (pekar ut det ekonomiska målet) till nämnderna inför budgetprocessen (förslag baserat på vad nämnderna kommit tillbaka med) för 2025 och ekonomisk plan för 2026 och 2027.
I direktiven ingår att nämnderna ska föreslå effektiviseringar i verksamheterna för att minska kostnaderna med 45 miljoner kronor, det motsvarar 3,5 procent av ett års skatteintäkter, syftet är kommunen ska nå resultatmålet (det kommunen vill ha kvar i resultat när året är slut) två procent över tid.
Kommunledningen sitter i budgetarbete nu.
– Det är en ansträngd situation. Vi kommer behöva ställa om verksamheter och det är jobbigt och svårt, men samtidigt gör förändringar att det öppnar upp för nya idéer och samarbeten, säger Susanne Andersson som på frågan om nu kända konsekvenser säger att det inte finns sådana ännu.
– Vi försöker sträcka effektiviseringarna över fler år. Processen pågår, budgeten tas i juni.
Områden fredade från nedskärningar?
– Vi har en hel del myndighetsutövning och annan lagstyrd verksamhet som vi inte kan påverka så mycket, säger Susanne Andersson, som tillägger att hon hoppas att regeringen skjuter till pengar till kommunerna i vårändringsbudgeten.
Kalix kommuns prognos för 2025 är intäkter på 1,2 miljarder kronor, beräknat på minus 50 invånare i kommunen.
Socialnämndens verksamhetsområde är det största enskilda kommunala området med en budget på 532 miljoner kronor år 2024.
Socialchefen har uppdraget att utreda strukturen inom de särskilda boendena (säbo) för äldre i centrala Kalix.
Inga-Lis Samuelsson (C) är socialnämndens ordförande:
– Vi vill veta om det är möjligt att minska antalet säbo-platser från år 2026 då vi tar det nya säbot i anspråk. Hur ser beläggningen ut när vi får de 30 nya säbo-platserna (i bygget ska också finnas 20 korttidsplatser, reds anm) och i vilket skick är våra övriga säbon? Vi vill vara ute i god tid för att kunna kommunicera med berörda på ett bra sätt och göra förändringar med god framförhållning.
Hon säger att satsningen på det nya särskilda boendet på Stenbäcken är rätt, dels då fler platser efterfrågats, dels för boende- och arbetsmiljön.
– Sparkrav på 45 miljoner kronor kommer att märkas, det kommer drabba medborgarna, cirka 80 procent av kommunens pengar går ju till skola, vård och omsorg. Vi vet inte om regeringen skjuter till pengar till kommunerna i vårbudgeten, men någonting måste till, annars kommer det här att svida rejält, säger Inga-Lis Samuelsson.
"Det går inte att ropa på staten så fort det blir tyngre tider, om vi samtidigt vill värna det kommunala självstyret" säger Linda Frohm.
Linda Frohm, gruppledare för Moderaterna i Kalix och ledamot i Moderaternas partistyrelse, säger att statens extra pengar är utökade sektorsbidrag till regionerna där de ser stora kostnadsökningar.
– Det går inte att ropa på staten så fort det blir tyngre tider, om vi samtidigt vill värna det kommunala självstyret.
Linda Frohm säger att Moderaterna är i budgetarbetet nu, hon kan därför inte säga hur de anser att kommunens sparkrav ska hanteras.
– Det finns möjligheter. Vad kan vi dra ned på utan att verksamheter blir sämre? Vad kan vi göra på intäktssidan? På inköpssidan? Kan vi ha en gemensam administration, och andra tjänster som exempelvis bygglov, med andra kommuner? Det kan vara läge att lyfta vårt förslag om en superförvaltning, i stället för stuprörstänket med en förvaltning per nämnd, säger Linda Frohm.