Samlad kunskap om hjälpmedel

- Man skulle ha en gipsmössa, så det syns att man är sjuk...Så kan det kännas för en demenssjuk människa, som inte blir trodd av sin omgivning.Det finns dock hjälpmedel, och samlad kunskap, som kan leda till en bättre vardag.

Ett 60-tal åhörare kom för att lyssna till Inge Dahlenborg.

Ett 60-tal åhörare kom för att lyssna till Inge Dahlenborg.

Foto: Lotta Nilsson

KALIX2008-08-16 06:00
I går samlades ett 60-tal Kalixbor - människor som jobbar inom vården, demenssjuka och anhöriga - till en träff som handlade om just demenssjukdomen och vilka hjälpmedel som finns.
Inge Dahlenborg, legitimerad arbetsterapeut med ett starkt engagemang för utvecklingsarbete inom äldrevården och specielt med fokus på demenssjukdom, besökte Kalix för att berätta bland annat om alla produkter som finns för att underlätta vardagen för dem som drabbats.
Så bör det vara...
Inge Dahlenborg är med i Socialstyrelsens expertgrupp som ska ta fram nationella riktlinjer för omvårdnad om personer med demenssjukdom.
- När vi pratar om hjälpmedel för demenssjuka så tänkte många tidigare på låsta dörrar, timer till spisen och larm, säger Inge Dahlenborg som upplever att de stora skillnaderna i vården på olika håll i landet är ett problem.
- Därför behövs riktlinjer för hur vården bör se ut.
Just ordvalet "bör" reagerade flera åhörare på, med synpunkten att det borde vara "ska".
- Det är märkligt i det här landet, det må jag säga. Det finns lagstiftning när det gäller hur vi ska ta hand om djur, och det är ju bra, men det finns inte lagstiftning om hur vi ska ta hand om gamla, säger en kvinna bland åhörarna.
Flera nämnde också svårigheten att bli trodd i sin sjukdom, att de ofta stött på reaktionen "du kan väl inte vara demenssjuk, du som är så pigg" och där kom filmen "Gipsmössan" in i bilden.
Rutiner och knep i vardagen
Det finns hjälpmedel för den som har demenssjukdom, och flera visades upp under gårdagen. Det handlar om telefon med bilder på närstående i stället för bara knappsatsen, om att ha mobiltelefonen hängande i ett snöre i byxlinningen, om whiteboardtavlor med information om vardagen och om elektroniska almanackor.
Minst lika viktigt är dock rutinerna, att vården anpassas efter hur den enskilde vill ha det och knep för att kunna göra det vårdtagaren alltid har gjort och vill fortsätta med.
- Det är oerhört viktigt med fortsatt forskning, på hjälpmedelssidan men också om omvårdnaden, säger Inge Dahlenborg.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om