Rikedomen ökar i Sverige men kvinnorna hamnar på efterkälken.
Inkomstskillnaderna – total inkomst där inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital ingår – har ökat i de flesta av Sveriges kommuner och i genomsnitt tjänar kvinnor nu ungefär en fjärdedel mindre än män år 2017.
Kvinnor har också lägre lön än män.
Statistiken visar att kvinnor i genomsnitt har tolv procent mindre i lön jämfört med män (siffra från år 2016).
Vidare: Kvinnor och män som har samma yrken och samma ålder – då tjänar kvinnor runt 4,5 procent mindre i lön.
Det är företaget Ratsit AB som står bakom undersökningen och kartläggningen som omfattar alla Sveriges kommuner.
"För att kartlägga hur inkomstjämställdheten ser ut i Sverige har vi gjort en sammanställning av medel- och medianinkomst för kvinnor och män i alla Sveriges kommuner. Med hjälp av denna data har vi utsett de mest och minst inkomstjämställda kommunerna i landet" skriver företrädare för Ratsit AB i undersökningen.
Haparanda och Övertorneå hamnar på plats ett och två i den rankingen. Kalix hamnar – med 22 procent – på plats 68 i landet.
Katarina Burman säger att 22 procent i förhållande till rikets 25 procent inte är något att glädjas över, "det är en marginell skillnad".
Slutsats?– Det här talar om svart på vitt att vi har enormt mycket att göra och jag är lite chockad över att det är så här illa, säger Katarina Burman som tillägger att kommunens arbete med heltider och arbetskläder bara är en början – som handlar om kommunens inre arbete.
Hur påverka samhället i stort?– Det kan ske genom att erbjuda utbildningar och föreläsningar som riktar sig även till allmänheten och genom att ställa kravet att föreningar som söker bidrag från kommunen ska ha gjort en jämställdhetsanalys.
– Det här handlar om normer och värderingar och vi måste våga prata om dem när vi möter dem i vardagen – för det gör vi.
Egna erfarenheter?– Jag har varit med om att jag fått fyra tusen kronor mindre i månaden i lön jämfört med en manlig kollega, med likvärdig utbildning och ålder, när jag fick ett jobb, säger Katarina Burman som tillägger att hon ser detta med värderingar i fritiden och föreningslivet också.
– Jag springer och jag minns särskilt ett lopp, vinnaren i den manliga klassen fick en båt och vinnaren i den kvinnliga klassen fick ett strykjärn.
Frågan är om ranking av det här slaget spelar någon roll, rent faktisk, för kommunerna.
Drabbar det här kommunen på något sätt?– Absolut. Det är känt från alla undersökningar att ju bättre vi är på jämställdhet, desto högre tillväxt har vi. Att vara bra på jämställdhet ger också ett bättre mående hos människorna. Så det är verkligen jätteviktigt att vi fortsätter jobba med den här frågan, säger Katarina Burman.
Finns det förebilder?– Nej, inte på det sättet, många kommuner söderut arbetar bra med frågan och har liksom vi i Kalix infört checklistan, säger Katarina Burman.