Kalix kommun faller från plats 273 till plats 274 i näringslivsrankingen och befinner sig alltså i slutet på listan med 290 kommuner.
Kalix kommun får ett högre sammanfattande omdöme i år jämfört förra året, med högre betyg avseende exempelvis påverkan av brottslighet/otrygghet, men betydligt lägre betyg avseende bland annat information till företagen och konkurrens från kommunens verksamheter.
Hans Andersson säger "årets resultat är tyvärr inte förvånande".
– Det finns flera exempel på vad vi kallar osund konkurrens, vilket innebär att kommunen konkurrerar med privata företag, i Kalix. Det lär med all sannolikhet påverka betyget också under nästkommande år om kommunen inte tar tag i det, säger han som exemplifierar det han kallar för den osunda konkurrensen med det kommunalt drivna gymmet i Sportcity och de caféer som kommunen driver i Sportcity, i Folkets hus och sommartid på Vassholmen.
I en mindre kommun kan det vara svårt att hitta entreprenörer till verksamheter, det är provat med exempelvis golfbanan och Sommarfesten utan resultat?
– Så kan det vara. Då är det viktigt att kommunen haft en dialog med näringslivet, att kommunen verkligen undersöker om det finns entreprenör till exempelvis gymmet, och inte bara säger "det finns inte", säger Hans Andersson.
Vad skiljer länets kommuner i toppen av rankingen, som Boden, från kommuner långt ned, som Kalix?
– I Boden står kommunledningen gemensamt på barrikaderna och säger "det här är viktigt", och ser företagen som sina viktigaste kunder. De jobbar strategiskt och långsiktigt med allt som rör företagsklimatet. De har jobbat på med detta sedan bottennoteringen 2014. Frågor som information till, och dialog med, företagen har de städat bort för länge sedan, de kan nu ägna sig åt mer konkreta frågor som kan handla om upphandling och fler yrkesutbildningar. För att komma dit måste kommunen först få ordning på politikers och tjänstepersoners attityder till företagande.
Tips till kommunen?
– Politikerna måste våga sätta mätbara mål, de måste agera i stället för att reagera. Att säga som i Kalix "vi ska vara på den övre halvan i näringslivsrankingen" kan vara ett mål, men det räcker inte. Ett mål kan vara att företagen ska uppleva minst betyget tre, helst fyra, i de plånboksnära frågorna som exempelvis kan handla om upphandlingar, myndighetsutövning eller att driva verksamheter som i dagsläget är kommunala, säger Hans Andersson.
Svenskt näringsliv gör sedan 2001 en årlig ranking av företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner, en rad parametrar mäts, och syftet uppges vara att visa var i Sverige det är mest gynnsamt att starta och driva företag.
2023 års ranking utgörs till två tredjedelar av enkätsvar från 32 000 företagare, i den sista tredjedelen vägs även statistiska faktorer från SCB (Statistiska centralbyrån) och UC (Upplysningscentralen) in.
Näringslivsrankingen, kommunerna i länet (placering inom parentes): Boden (49), Överkalix (121), Arvidsjaur (149), Övertorneå (157), Arjeplog (181), Älvsbyn (203), Jokkmokk (268), Luleå (270), Gällivare (271), Kalix (274), Kiruna (276), Piteå (280), Haparanda (288) och Pajala (289). Det finns 290 kommuner i landet.
Störst förbättring har, enligt rankingen, Överkalix gjort och störst förbättring på fem år har Arvidsjaur gjort.
Kalix bästa notering är 129 (2001).