Ulrika tyckte redan på gymnasiet att det var kul med psykologi, med höga betyg kunde hon välja mellan utbildningar men fastande för psykologiprogrammet i Umeå.
För Ulrika Hjärne och familjen var det arbetsmarknaden och makens släktband till Kalix som fick bestämma var flytten skulle gå. Så, när barn- och ungdomsmottagningen på Kalix sjukhus för tio år sedan sökte en psykolog såg Ulrika Hjärne möjligheten och tog den.
Hon lämnade Danderyds sjukhus bakom sig och började arbeta med barn och ungdomar inom barnhabiliteringen i Kalix.
Men hon har burit på tankarna om egen mottagning och sedan januari i år är den verklighet.
– Jag kände att jag var redo, med åldern kommer säkerheten, säger Ulrika Hjärne, på frågan om varför hon gör detta nu.
Processen med att starta eget inte varit helt självklar. Som säkerhet har Ulrika Hjärne fortsättningsvis en halvtids timanställning åt barn- och ungdomspsykiatrin i neuropsykiatriska bup-teamet.
– Det är en trygghet och jag tycker om uppgifterna och kollegorna, säger hon och fortsätter:
– Jag känner att det gör inget om jag står obokad en dag, för det droppar in folk då och då.
Det finns en efterfrågan om stöd, exemelvis som förälder få råd om hur hård ska man vara och hur mycket ska man puscha.
Ulrika Hjärne går av sekretesskäl inte in på exakt varför patienterna söker sig till henne, men ofta handlar det om bekymmer med ångest och oro.
Hon säger att det hittills bara är kvinnor som söker sig till henne, och att det kanske är svårare att nå männen i Norrbotten.
Psykologen Ulrika Hjärne ser att finns ett behov av stöd i vardagen för personer som exempelvis lider av ångest. Samtidigt som psykiatrin prioriterar de allra sjukaste.
– Jag fyller en funktion, men kan inte jämföras med psykiatrin, det är specialistvård säger hon.
Någon har backat när de får veta priser, säger Ulrika Hjärne, det har hon förståelse för. Hon tar som exempel att genomgå en neuropsykiatrisk utredning, det tar tid och kostar mycket.
Sedan psykologmottagningen öppnade i januari har bara kvinnor bokat in sig för att sitta ner och prata om sitt mående. Männen verkar svårare att nå.
Ulrika Hjärne upplever att viljan att få en diagnos blivit en vanlig orsak till att man tar kontakt med psykolog.
Orsakerna till att man tar kontakt med psykologen är olika, men viljan att få en diagnos har blivit vanligare. Ulrika Hjärne tror att det kan handla om hur samhället fungerar. Med en diagnos i skolan hoppas man insatser ska lösgöras, en diagnos kan också vara skönt för den enskilde att ha för sätta ord på det som inte fungerar.
En självupprättelse, tillhörighet och förståelse.
– Kanske behövs inte alltid en etikett, kanske hittar man sätt att få det att fungera ändå. Men var öppen, det tar energi att låtsas vara någon du inte är, säger hon.
Ulrika Hjärne säger att även en person som inte har uttalade problem eller diagnos kan må bra av att prata.
Bortsett medicin, är det inte heller skadligt att använda en struktur som adhd-diagnostiserade tipsas om. För personer med adhd, eller utmattning, handlar mycket om att hitta balansen i livet, mellan aktivitet och vila, och säkerställa återhämtning. Det kan vara att använda sig av kom-ihåg-listor och alarm för att inte belasta minnet mer än nödvändigt, för att få struktur.
Från hjärnskaderehab i Huddinge och Danderyd till barn- och ungdomsmottagningen i Kalix. Ulrika Hjärne räds inte nya utmaningar.
– Jag skulle vilja säga att de patienter jag träffar förstår sig själva, de är kloka och har kanske läst på och har vokabulären för det, säger Ulrika Hjärne.
Patienterna har kanske redan identifierat sina bekymmer.
Hon gör en liknelse.
– Många som går till en personlig tränare vet oftast hur man ska träna och äta, men ändå tar man hjälp. Så kan jag fungera, men i min profession, hjälpa hitta rätt, säger Ulrika Hjärne.