Han tycker att det är under all kritik.
– Inte nog med att bussarna är gamla och trasiga, att dra in turer istället för att få andra aktörer att hjälpa till, det är inte acceptabelt.
Från 11 december minskar antalet bussturer mellan Luleå och Haparanda från tio till sex i vardera riktning varje dag och på helgerna från sex till två turer dagligen i vardera riktning.
På sin hemsida förklaras det med att det idag finns tåg mellan Haparanda och Luleå som ger resenärerna andra färdmöjligheter. Men också att det har varit mycket störningar i busstrafiken och att man genom att minska antalet avgångar hoppas på en stabilare trafik på de turer som blir kvar.
En viss kompensation har gjorts genom den nya busslinjen 11 som går längs kusten och stannar på de mindre orterna där inte tåget gör några stopp.
Tommy Larsson bor i Sangis utanför Kalix och pendlar till sitt jobb som lärare på Björkskataskolan. Vissa dagar arbetar han till klockan 17 och då brukar han ta bussen hem klockan 17.55 när den passerar Luleå tekniska universitet.
Men snart är det inte möjligt längre. Det kommer att gå en buss 16.55 som han inte hinner till, sedan går det ingen förrän klockan 21.25 och då är han inte hemma förrän 23.10.
Sista tåget går redan klockan 16.40 och stannar dessutom inte i Sangis.
– Jag måste prata med mina arbetsgivare. Jag vet inte hur det kommer att lösa sig, men det är ingen trevlig situation.
En annan olägenhet är att han kommer att behöva byta buss i Kalix på morgnarna och får stå och vänta i 25 minuter i samband med det.
Enligt Malin Fältmark, trafikchef på Länstrafiken, har högsta prioritet varit att undvika neddragningar för arbets- och studiependlingar. Men att sluta klockan 17 är ganska normalt i många yrken, tror Tommy Larsson.
Mats Aspemo är chef för Regionala kollektivtrafikmyndigheten som beslutar om vilka sträckor som ska trafikeras och delegerar till Länstrafiken att handla upp och sköta trafiken. Han ger samma förklaring som länstrafiken till neddragningarna av bussturer.
Kunde man inte ha tagit in en ytterligare entreprenör istället i väntan på att upphandlingen blev klar?
– Jo, teoretiskt. Den befintliga entreprenören har sökt hjälp av andra bussbolag och i viss mån fått det. Problemen är två: Reservkapacitet på bussar finns inte att handla upp på kort sikt. Det saknas dessutom chaufförer i hela riket.
När den nya entreprenören börjar köra 1 april kommer antalet turer inte att öka igen, utan vara på samma nivå som från 11 december, berättar han. Det har dels att göra med att det fanns ett stort sparkrav vid tiden för upphandlingen 2018, dels med möjligheten som finns sedan 2020 att ta tåget.
Hur tänker ni om att pendlare som jobbar normal kontorstid inte tar sig hem mot Kalix-Haparanda förrän klockan 21.25?
– Det är naturligtvis inte bra. För att få en attraktiv arbetspendling krävs en hög turtäthet med både kvälls- och helgtrafik.
Men, poängterar han, även om de försöker göra kloka bedömningar, så finns det ekonomiska begränsningar.
– Generellt kan man säga att kollektivtrafiken i Sverige och så även i Norrbotten är finansierad till mellan 50–70 procent av skattemedel. Därför blir det en politisk prioritering i slutändan av hur stor trafik man har råd att ha.