Cleo dog kort efter att hennes valpar fötts.
Glädjen var stor hos Anna-Lena och Anders Gälman i Båtskärsnäs utanför Kalix när deras Pomeranian Cleo födde fram tre välskapta valpar. Glädjen förbyttes dock snabbt i sorg när Cleo, två och ett halvt år, hastigt blev dålig och togs till veterinär som inte kunde rädda hennes liv.
– Det var otroligt ledsamt och tråkigt. Vi vet egentligen inte vad som hände mer än att hon blev liksom apatisk och sedan så dog hon. Det gör självklart ont men vi är glada över att det som började så olyckligt tråkigt nu har fått ett bättre slut, säger Anders Gälman och berättar om den otroliga uppslutning de fick uppleva när nödropet gick ut.
– Vi hade ingen aning om att responsen skulle bli så otroligt stor. Det drog igång med telefonsamtal och meddelanden från när och fjärran, från Skåne till Kiruna. Alla ville hjälpa till, helt fantastiskt.
Det var Cleos uppfödare, Anette Häggström på Lilla Djurkliniken i Norr, som postade nödropet om ammningshjäp på sociala medier. Därmed drog det igång. Uppdrag "rädda valparna" accelererade och nästan fem tusen delade inlägget.
– Vi hade ärligt talat inte så stora förhoppningar att det skulle lyckas. Men det var så många som hörde av sig och ibland dem en kontakt i Gammelstad och en i Piteå. Vi var på väg dit i bilen när Maria ringde oss och berättade om sin tik som precis fått två valpar, varav en inte klarat sig. Så vi stannade helt sonika till i Luleå på vägen och resten är bara en lycklig historia, konstaterar Anders Gälman.
Hund-amman Lillan hade en egen valp sedan tidigare och fick tre bonusvalpar.
För det skulle visa sig att efter en kort "snusande" bekantskap så accepterade Maria Almqvists tik Lillan de tre valparna som snabbt kunde börja dia.
Fosteramman Lillan är en blandras av Shih-tzu, Jack Russel, Papillion och Tibetansk terrier och väger själv bara 2,5 kilo.
– Det är helt fantastiskt alltihop. Vi var så spända och självklart lite oroliga men det gick så förvånansvärt bra. Det tog kanske 10–15 minuter. Och sedan har vi fått veta att valparna fortsätter att dia. Det var inte alls självklart eftersom Marias tik har en egen valp att sköta om. Maria är en ängel vi är henne evigt tacksamma.
Maria Almqvist berättar att hon vakar över valparna och att det har blivit lite mindre sömn än vanligt.
– Det känns naturligtvis fint att kunna hjälpa till och det går ju jättebra. De har gått upp extra i vikt. Första natten sov jag inte mycket men nu piper de inte längre. Men jag kollar ändå att de suger själva på natten, berättar Maria Almqvist.