Med veteranblod i ådrorna
När den veteranbilsbitne berättar om sin bil får de något särskilt i blicken. Många timmar i garaget och en hel del slantar ligger bakom den välputsade lacken.
Foto:
Ägarna till fordonen går runt och tittar på de andras mästervek och det snackas krom, lack och motorer.
En liten svart och mycket pikant bil ägs av Sören Henriksson.
- En DKV 1000, föregångare till Audi. En 1959 års modell, säger han och visar stolt upp sin pärla.
"Sitter i generna"
När han berättar att han plockat isär bilen bit för bit för att rengöra, reparera och polera, för att sedan skruvat ihop den och att det hela tagit fyra år förstår man att det är något alldeles särskilt som drar.
- Jag brukar säga att det sitter i generna , säger Sören Henriksson och skrattar.
Bredvid Henrikssons DKV står en Ford crown victoria, 1956, och skiner med samma kraft som solen.
- Alla raggares dröm, hörs en åskådare konstatera.
Den vinröda Opel kapitänen från 1951 får också lystna blickar på sig. Ägaren Kjell Jägerving har hållit på med bilar sedan han var tolv och intresset har varit så starkt att frun där hemma ibland ställt vissa ultimatum.
- Vill du vara i garaget eller med mig frågade hon. Då fick jag väl vara mer inne, men nu när barnen är stora har jag mer och mer flyttat ut i garaget.
Mindre iögonfallande men nog så speciell är Tom Lindholms kärra. En Volvo 142, 1968.
Med 41-år på nacken är också den veteranklassad och väldigt välskött.
- En farbror i en liten by utanför Råneå har ägt den. Allt är originalskick men det är klart att lite finns det att fixa, säger han och putsar vidare. En annan bil som visades upp var en Renault Dauphine Deluxe, 1962.
- Väldigt ovanlig bil. De har tillverkats i 2,1 miljoner exemplar men de flesta har rostat upp och är bara skrot.
När fordonsparken, bestående av ett 30- tal bilar, var avnjuten av beskådarna startades motorerna för en sista visning runt Kalix. Veteranblodsägarna körde stilla fram sina stoltheter.
Så jobbar vi med nyheter