Meänkieli – ett döende språk?

Ett stycke tornedalsk kultur på temat ”Smugglare, himlanasare och krigare” med Bengt Pohjanen, sångerskan Carina Henriksson och tangomästaren Daniel Sandström lockade omkring 200 Kalixbor.
– Vi är många tornedalingar i Kalix, säger en kvinna som vidare berättar hur det var att växa upp i en liten tornedalsk by på 1950-talet.
Det var inte fint att prata tornedalsfinska, många fick kämpa i skolan där det var svenska som gällde och en beslutsamhet växte fram hos den då äldre generationen - barnen skulle få lära sig svenska hemma.
Nyckeln finns hos äldre
Nu är läget det motsatta:
Många saknar det språk de aldrig fick.
Är det ”kört” för tornedalsfinskan?
– Förskolan och skolan kan inte göra det ensam, Kalix kommun i egenskap av förvaltningsområde för finska och meänkieli kan inte göra det ensam, nyckeln finns hos oss som är här nu, säger Bengt Pohjanen.
Bengt Pohjanen säger att han försökt överföra meänkieli till alla 14 barnbarnen, men att han med de 13 första gjort misstaget att tala både meänkieli och svenska med dem.
– Det senaste barnbarnet ska jag aldrig tala ett ord svenska med, hon är tre år och hon vet inte att jag kan svenska, säger Bengt Pohjanen som tror att svaret finns där:
Den som inte kan meänkieli själv, kan bevara språket hos sina barn om mor- eller farföräldrar uteslutande talar språket med barnen.
När ett språk dör
Meänkieli var Bengt Pohjanens första språk.
– Det föds inte längre barn som har meänkieli som första språk.
Förlusten?
– När ett språk dör, dör ett folk. När ett helt folk dör, kallas det förintelse. Vi existerar inte längre som ett folk utan ett språk, säger Pohjanen.
”Skattkammare”
Bengt Pohjanen är en av få författare i världen som skriver på tre språk.
När förstod du att du har den språkliga rikedomen?
– Väldigt tidigt. När kusinerna hade evakuerats hos oss och lämnat efter sig finska sagoböcker, förstod jag att det fanns tre sätt att tala på. Resan in i en annan värld började. Jag var sex år då, säger Bengt Pohjanen som tillskriver Matti Kenttä, läraren i finska vid gymnasiet i Haparanda, mycket ära.
– Matti Kenttäs lektioner var en skattkammare. Han gick tyvärr bort i förrgår och jag tillägnar honom mina insatser här, säger Bengt Pohjanen.
Bäst
Kalix kommun får också starkt beröm.
– Kalix kommun är den i särklass bästa kommunen jag i egenskap av minoritetsspråksförfattare har att göra med, och den ligger inte ens i tornedalen... Det som gör Kalix så bra är att de gör konkreta saker i frågan, de använder alla tillgängliga resurser och att det går utmärkt att ha fortlöpande dialog med tjänstemän här, säger Bengt Pohjanen.