Omkring 200 hemvärnssoldater från Kalix och Haparanda samlades för helgens övning. I ett av husen i militärlägret vid Grubbnäsudde övar ett 20-tal soldater på att kryptera meddelanden i särskilda maskiner. De lär sig också hantera Rakel - det kommunikationssystem som bland annat polisen använder. Den kunskapen är nyttig vid exempelvis eftersök, där hemvärnet ofta deltar:
– Det brukar bli något eftersök varje år. I sommar har det varit lugnt och det beror nog på vädret. Men nu när det är bättre och folk ger sig ut efter blåbär och lingon ökar ju risken för att någon går bort sig i skogen, säger Nils-Göran Strömbäck.
Han tycker att hemvärnet, där deltagandet bygger på frivillighet, blivit än viktigare i och med att försvaret bantats under ett antal år:
– Vi har ju inte så många förband i Sverige och det motiverar oss att ha ett starkt hemvärn, vilket vi har här uppe i östra Norrbotten. Sedan är det inte långt till Ryssland och det innebär ett hot mot området. Vi lever i en lite annorlunda värld nu än när politikerna drog ner på försvaret, säger han.
Vid Lombens skjutfält pågår flera så kallade befattningsövningar. En grupp soldater lär sig plutonsjukvård, det vill säga de akuta sjukvårdsinsatser som de som först når en skadad soldat måste kunna. Att kunna ge vård liggandes för att inte exponera sig själv är viktigt, liksom att snabbt kunna flytta den som skadats. En bit bort jobbar en sjukvårdsgrupp med att stabilisera halsryggen på Timo Erikoinen, bataljonsläkare, som låtsas vara skadad.
– Kunskaperna vi lär ut ska sitta i ryggmärgen. De är också väldigt överförbara till det civila livet. Att ta bort en hjälm och stabilisera halsryggen som vi gör nu kan man behöva göra på någon som skadat sig i en skoter- eller motorcykelolycka till exempel, säger Timo Erikoinen.
Borta vid Grubbnäsuddens militärläger har bland andra Jan-Erik Myllymäki lagat köttbullar, potatis och gräddsås till det 80 personer stora Haparandakompaniet. Maten lagas vid en ångdriven kokbandvagn och det är viktigt att hålla koll på temperaturen och trycket när kärlen hanteras. Maten får inte vara kallare än 60 grader när den hälls över i isoleringskärlen, av bakteriella skäl. NSD frågar varför han är med i hemvärnet:
– Det är för att vi har en så bra gemenskap. Jag känner de flesta här, säger han.
Nils-Göran Strömbäck understryker kokgruppens betydelse:
– För dem är det ju alltid skarpt läge.