Man ur huse för ordning
Boende i Djuptjärn och Stenbäcken har fått nog av vandalisering, djurplågeri och andra störningar och nu går de samman med förhoppningen att återskapa friden.- Vi får aldrig ge upp, konstaterar fritids- och kulturchefen Stig Strömbäck.
Det här är vad som möter besökare till Djuptjärns centrum, som kärnan kallas. Byggnaden som en gång var Konsumbutik är i dag fullständigt nedklottrad.
Foto: Lotta Nilsson
Torgny Olofsson, Kalixpolisen, var också med i panelen.
- Vi måste bli bättre på att värna om varandra. Vi är så duktiga med våra båtar, vi turas om att vakta allas båtar i hamnarna, men när det kommer till barnen är det en annan sak, sade Åsa Morin som fick medge att problematiken blir en annan när det handlar om barn - andras barn.
"Vad har ni gjort?"
En efter en på mötet berättade om vad de sett av problemen som varat i minst fem år, men gått i vågor under den tiden.
- Problemet är inte nytt, det är ett gäng som hänger här på kvällarna, vad har ni gjort? Det är ingen som tar tag i det, trots att alla vet vad det är för killar. De är mellan 13 och 15 till antalet, 12 till 17 eller kanske 18 år, och samma namn nämns av alla här. Om killarna inte får hjälp nu kan de mycket väl hamna i tyngre kriminalitet, sade en man med adress till panelen.
Flera återkom till att de vet vilka killarna är, men ingen avslöjade huruvida de försökt prata med barnens föräldrar eller om den uppgiften bevaras mellan "alla som vet".
- I slutändan är det ändå föräldrarna det hänger på, summerade en kvinna.
Kommunen och polisen konstaterade att de inte klarar att stävja problemen själva, de måste ha hjälp av befolkningen.
- Här och nu börjar det. Vi har inte gjort rätt saker, eftersom problemen fortsätter, och nu är det dags att vi gör någonting tillsammans, sade Monica Westman och fick medhåll av Stig Strömbäck som påminde om ett likadant möte, på samma plats och med samma problem, redan år 2002:
- En grupp föräldrar arrangerade då ungdomsgård i skolan och det blev tillfälligt bra, men de var tyvärr för få för att hålla i gång den verksamheten. Fler måste våga kliva fram, och ni som redan gjort det, retirera inte! Vi måste visa att vi är många vuxna som bryr oss om de här ungdomarna.
Stort engagemang
Mötet avslutades efter drygt en och en halv timme och då stod det klart att många vill vara med och hjälpa till.
- Jag kan göra någonting, sade Daniel Fahlstedt spontant.
Beslutet blev att träffas igen inom två veckor med målet att bilda dels en grupp nattvandrare, dels att få igång ungdomsgårdsverksamhet i skolan.
- Jag hoppas verkligen att det här blir bra, att det inte blir något som rinner ut i sanden, sade Sabina Berg.
Så jobbar vi med nyheter