Ann-Sofie Esperi tycker att datorer och annan teknisk utrustning ska användas som komplement. "Eleverna ska ha böcker, papper och penna i skolan och de ska klara kunskapskraven", säger hon.
Ann-Sofie Esperi är gymnasielärare och förstelärare vid gymnasieskolan i Övertorneå samt skolpolitiker i hemkommunen Kalix. Hon har arbetat i gymnasieskolan i åtta år och undervisar i samhällskunskap, historia, religion och filosofi. Hon har tidigare jobbat i högstadiet och mellanstadiet.
Hon upplever att det idag görs så stora anpassningar i skolan att eleverna inte får tillräckligt med kunskap.
– På grund av anpassningar i skolan och hur de digitala verktygen används lär eleverna sig inte på rätt sätt. Det finns elever som trots det kan klara grundskolan med godkända betyg, de jobbar för att klara proven, men kunskaperna är inte befästa. Vi har elever i gymnasieskolan som inte vet hur många månader det är på ett år och hur många timmar det är på ett dygn. Det ska de ha lärt sig i lågstadiet och när de kommer med så stora kunskapsluckor är det tyvärr för sent att åtgärda, säger hon.
Hon berättar att ett 20-tal elever riskerar att inte få godkänt betyg i hennes kurser.
– Ett par av dem kanske repar sig innan betyg, men bara en elev har sökt upp mig för att fråga vad som krävs för att klara det, säger hon.
Hon märker av ett ökat motstånd mot att läsa.
– Vi behöver få in läsningen, backa och jobba med studieteknik genom skolans alla stadier.
Ann-Sofie Esperi säger att elevernas sjunkande kunskapsnivå diskuteras i verksamheter och i politiken.
– Det är bra att det finns hjälpmedel för exempelvis elever med dyslexi, men de ska användas som komplement. Lästräningen i fysiska böcker ska fortsätta. Det är bra att diskussionerna, och besluten på regeringsnivå, nu går i riktning mot att elevernas kunskaper ska utvecklas. Eleverna ska ha böcker, papper och penna i skolan och de ska klara kunskapskraven, säger hon.
Störningarna från elevernas mobiltelefoner i klassrummen är också en het fråga och regeringen har aviserat ett kommande mobilförbud.
– Det är en verksamhetsfråga. Varje rektor kan, och en del gör också det, ta beslut om att det inte ska finnas mobiler i klassrummen.
Gränsälvsgymnasiet där Ann-Sofie Esperi har sin arbetsplats som lärare i samhällskunskap, historia, religion och filosofi.
"Det är bra att diskussionerna, och besluten på regeringsnivå, nu går i riktning mot att elevernas kunskaper ska utvecklas", säger Ann-Sofie Esperi.
Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, säger till tidningen Vi lärare att differentierad undervisning kan hindra eleverna i utvecklingen.
– Förespråkarna pratar om att det alltid går att tillgodogöra sig ett innehåll på flera likvärdiga sätt, samt visa vad man lärt sig på flera olika likvärdiga sätt. Men det är en missuppfattning, säger hon och syftar på individuella anpassningar som är tänkta att möta eleverna "där de är".
– Elever ges möjlighet att välja bland metoder och nivåer: lyssna eller titta på film i stället för att läsa en bok, rita i stället för att skriva vid redovisningar, läsa en förenklad text i stället för en svårare. De allra flesta elever kommer då att arbeta med metoder och använda färdigheter de redan behärskar, inte sådana de ännu inte har men skulle kunna tillägna sig. Och då kommer de inte vidare i sin utveckling, säger Agneta Gulz.
Vad händer om skolväsendet inte lyckas vända den negativa trenden?
– Det blir värre och värre för varje år som går, vi måste vända nu. Det finns annars en uppenbar risk att vi har en stor grupp unga människor som inte kan klara alla de viktiga jobben som finns i samhället, säger Ann-Sofie Esperi.