"Lärare är inte ett kall, det är ett jobb, och precis som andra yrkesgrupper behöver vi inte vara tillgängliga på vår lediga tid. Vi gör allt för eleverna när vi är i skolan, efter jobbet måste vi släppa det som händer där och göra saker vi mår bra av" säger Carolina Sundkvist.
Carolina Sundkvist är uppvuxen i Töre och bodde där till 20-årsåldern, innan hon så småningom gick lärarutbildningen vid Umeå universitet.
– Jag har bara bra saker att säga om Töre. Jag växte upp i byn, nära naturen och skogen, och jag tror att min kreativitet kommer därifrån. Om du växer upp på en plats där det inte finns ett stort utbud av saker att göra så lär du dig att hitta på saker att göra, säger hon.
Carolina Sundkvist arbetar som lärare sedan 2007, hon bor sedan många år i Stockholm och jobbar i en skola i Vallentuna.
Hon driver också företaget Kreativ undervisning, där hon utbildar lärare i att skapa en hållbar vardag och att lyckas med elever i helklass. Hon håller föreläsningar och workshops på skolor och digitalt. Hon har skrivit boken "Lyckade lektioner", som ska guida lärare och skolledare att arbeta hållbart och ha ork kvar i slutet av dagen. Bokens andra del handlar om det konkreta arbetet i klassrummet och innehåller många praktiska exempel och förslag.
Läraryrket var tidigt givet.
– Jag var sex år när jag placerade mamma och gosedjuren i mitt rum och hade undervisning för dem.
Nu har hon semester, den gångna terminen jobbade hon i en mellanstadieklass och hade mentorselever.
Varför lärare?
– Jag tror att lärare förändrar livet, på riktigt, för många elever. Jag hade det bra under min uppväxt, jag hade engagerade föräldrar och fina vänner. Alla har inte det, och där ska skolan ge det hemmen inte ger. Om jag inte får gruppen och relationerna att fungera, då blir inte heller eleverna undervisningsbara. Jag går in för att se det fina i varje barn och jag går in för att bygga relationer. Alla, barn och vuxna, behöver bli bekräftade, säger Carolina Sundkvist.
Hon berättar om den första klassen hon hade, en årskurs ett, de var två lärare och 50 barn.
– Någon kunde inte alls läsa, någon annan kunde en del och ytterligare någon var bra på att läsa. Jag minns att jag tänkte ”hur ska jag kunna lära dem att läsa?”. Jag hade turen att ha en erfaren och engagerad kollega, Barbro, vid min sida och jag fick många fina tips. Varje elev måste alltid mötas där hon eller han är.
Hon har jobbat kvällar, helger och lov för att skapa undervisningsmaterial eller planera roliga aktiviteter för eleverna, för att kunna ge det där lilla extra. Hon tackade nej till att göra roliga saker på fritiden, som att umgås med vänner, för att skapa för skolan.
– Jag minns inte att jag var jättestressad, för jag tyckte att det var kul, men jag förstod ju att det inte var hållbart.
Några år in i yrket gick hon en facklig utbildning och fick upp ögonen för de tydliga avtalen.
– Jag kände "det finns ett annat sätt att arbeta" och ”det här vill jag sprida”. Jag har en speciallärarutbildning i läs- och skrivinlärning. Jag har valt att arbeta med ett specialpedagogiskt förhållningssätt i helklassundervisningen, med fokus på hur jag får med mig alla elever och hittar arbetssätt och uppgifter som motiverar dem utifrån deras olika förutsättningar. Jag har också en utbildning inom personlig träning, där har jag lärt mig mycket kring hälsa och välmående och jag kan förstå hur allt hänger ihop.
"Jag har valt att arbeta med ett specialpedagogiskt förhållningssätt i helklassundervisningen, med fokus på hur jag får med mig alla elever och hittar arbetssätt och uppgifter som motiverar dem utifrån deras olika förutsättningar" säger Carolina Sundkvist. Bilden är från ett annat sammanhang.
Många beskriver lärarjobbet som tungt, många hoppar av, yrket beskrivs ibland till och med som ett kall?
– Lärare är inte ett kall, det är ett jobb, och precis som andra yrkesgrupper behöver vi inte vara tillgängliga på vår lediga tid. Vi gör allt för eleverna när vi är i skolan, efter jobbet måste vi släppa det som händer där och göra saker vi mår bra av, säger Carolina Sundkvist.
Att planera långsiktigt, ha koll på tiden, ett tydligt schema, mål och handlingsplan är några exempel på saker som är viktiga för hållbarheten.
– Jag hade tidigare en chef som sade att vi i personalen inte skulle kolla mejlen när vi var lediga. Jag har ingen tjänstetelefon, alltså får vårdnadshavare söka mig dagtid på skolan eller mejla mig och jag är alltid tydlig i början på terminen med att informera om att mejlsvar dröjer om de mejlar på kvällar eller under helgen. Skolan har ett stort arbetsgivaransvar, men det finns mycket som går att styra och påverka själv för att få en bättre arbetssituation. Vi lärare måste hitta verktygen och strategier för vårt självledarskap. En sådan sak är att skippa att ta hem rättningshögarna, se i stället till att skapa utrymme för en formativ undervisning där eleverna får feedback under lektionerna, säger Carolina Sundkvist.
Hon jobbar mycket med att addera saker i undervisningen. Hon har exempelvis små whiteboardtavlor som varje elev skriver på under lektionerna. Där kan hon i realtid se vad eleverna svarar på olika frågor och uppgifter. Hon kan ge feedback, kommentera och stanna till vid olika moment där hon ser att eleverna har kunskapsluckor.
– Det arbetssättet gör att jag direkt kan se skillnad på vad jag tror att eleverna kan respektive vad de verkligen kan. Nej, alla elever kan inte världsdelarna, det trodde jag, men här finns några att fånga upp och det gör jag redan under lektionen. Jag jobbar också med olika sätt att lära ut, böcker som läromedel är bra men passar inte alla, exempelvis film, spel och laborativt material är helt avgörande för att få vissa elever att lyckas.
Carolina Sundkvist jobbar med olika sätt att lära ut. "Böcker som läromedel är bra men passar inte alla, exempelvis film, spel och laborativt material är helt avgörande för att få vissa elever att lyckas" säger hon. Bilden är från annat sammanhang.
Hon har genom åren haft många lärarpraktikanter och fått höra att de fått med sig bra sätt att arbeta.
Ur det fick hon idén om att skriva boken, som bygger på forskning, egna klassrumsexempel och beprövad erfarenhet.
– Läraryrket är utvecklande och roligt och jag drivs av utveckling. Jag är jättenördig när det gäller forskning och skolutveckling, säger Carolina Sundkvist.
Läraryrket är det yrke där störst andel rapporterar besvär orsakade av arbetet (se faktaruta).
"Bland yrken med hög andel besvär till följd av arbetet återfinns flera kvinnodominerade yrken inom vård och utbildning. Bland grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare har nästan hälften (46 procent) besvär till följd av arbetet" står det i Arbetsmiljöverkets rapport.
Läraryrket är det yrke där störst andel rapporterar besvär orsakade av arbetet. Bilden är från ett annat sammanhang.
Lärarnas fackliga ledning ser bland annat höga krav, liten kontroll över arbetsuppgifterna och ett uppdrag som sväller bakom problemen.
Inga Savilahti Häggbo, 65, arbetar vid Gränsälvsgymnasiet i Övertorneå sedan skolan invigdes 1996.
"Ibland tror jag att jag har haft tur, för jobbet är förfärligt tungt. Jag har jobbat i princip alla helger i 40 år" säger Inga Savilahti Häggbo.
Hon har varit verksam inom skolan i 41 år, många år som lärare i svenska, engelska, meänkieli, finska och historia.
Hon har trappat ned arbetet och jobbar nu 60 procent, hon har inte bestämt när det är dags för pension.
Inga Savilahti Häggbo berättar att relationer till eleverna, att tro på att de kan, och att planera sin tid är viktigt.
– Se alla elever och lös problem, sedan får Shakespeare och Strindberg komma i andra hand, säger hon.
Hon säger att Övertorneå, med folkhögskolan och utbildning Nord, har en stark skoltradition. Hon upplever att kommunen har satsat på skolan och att det har en positiv påverkan på arbetssituationen.
Kommunhuset i Övertorneå.
– Vi har ett tvålärarsystem som i och för sig innebär att jag kan ha 50 elever i stället för 25, men vi är två om dem. Vi kan varva fint i klassrummen, bedöma, diskutera och bolla situationer som uppstår tillsammans. Vi har också lärarassistenter som resurs. Vi har en heltidsmentor som finns där för eleverna som har det jobbigast. Många skolor i södra Sverige har också tvålärarsystem, men vi har haft det i 20-talet år och var kanske bland de första kommunerna i landet med införandet, säger hon.
Inga Savilahti Häggbo säger att hon brukade ta hem jobb när hon jobbade heltid, men inte nu på deltid. Rättningsbördan, framför allt i svenska, är sådan att hon inte hann med annars. Hon förbereder alltid påföljande dag innan hon går hem.
Vad är det som gör att du ännu, efter 41 år, håller?
– Ibland tror jag att jag har haft tur, för jobbet är förfärligt tungt. Jag har jobbat i princip alla helger i 40 år. Det går inte att komma ifrån om du vill göra ett bra jobb, säger hon som tillägger:
– Jag tycker ändå att lärare är världens bästa jobb, och ett av de viktigaste jobben som finns. Vi påverkar elevernas liv.
Vad tror du behövs för att få till bättre arbetsmiljö i skolorna och i förlängningen få fler att välja yrket?
– Jag tror på "morötter och guldkant". Satsa också på lärarassistenter, elevassistenter, socialpedagoger, specialpedagoger och speciallärare som kan finnas där för de elever som har det tyngst i skolan, säger Inga Savilahti Häggbo.