Laleh ser inte hur hon ska kunna återvända till Iran. "Jag rymde för att rädda mitt liv", säger hon.
Laleh flydde från Iran i maj 2023, hon åkte först till Italien och senare vidare till Sverige.
Hon lämnade familj, vänner och ett bra jobb bakom sig.
– Det är hemskt att vara kvinna i Iran. Männen bestämmer allt, kvinnorna har ingenting att säga till om. Kvinnor kan inte bo själva, de kan inte ha pojkvän och de måste följa en strikt klädkod som också innebär hijab, att håret inte får synas. Kroppen måste vara täckt av löst sittande klänning. Jag tror inte på islam, jag kan inte leva som muslim. Jag rymde för att rädda mitt liv, säger hon.
Laleh berättar att hon vid ett tillfälle greps av polis för att hon inte följde klädkoden.
Vanligen varnar människor där varandra om de ser polisen, när de är "felklädda", så att de då kan välja en annan väg.
Vid ett tillfälle misslyckades detta.
– Jag var ute. Jag hade byxor, t-shirt, en sommarjacka som var öppen och jag hade inga strumpor. Jag togs till polisstationen där jag fick sitta i en cell i flera timmar. Jag fick skriva under på att jag inte skulle klä mig så igen. Jag mådde jättedåligt i fängelset och efteråt och även här blir jag rädd när jag ser polisen trots att jag vet att de inte ger sig på människor. Det är omöjligt att leva ett fritt och mänskligt liv i Iran.
Laleh säger att drömmen är att vidareutbilda sig och arbeta som lärare i Sverige.
Bristen på frihet, och andra problem, ledde till beslutet att fly från landet.
Laleh berättar att hon är utbildad lärare i engelska och jobbade som det i Iran.
På plats i Sverige läste hon på egen hand svenska och började jobba som vårdbiträde i september 2023.
Hon jobbar nu som timvikarie på två äldreboenden och ett gruppboende i Kalix och hon har en lön på 130 kronor i timmen. Hon säger att hon kanske kunde få 23 000 kronor i månaden före skatt, om hon fick en fast tjänst.
Hon pratar bra svenska, har sambo och bostad.
– Jag pratade ganska bra svenska när jag började jobba, men det är på jobbet jag lärt mig mer både språkligt och om Sverige.
Laleh får inte stanna i Sverige. Migrationsverket har sagt nej till hennes ansökan om uppehållstillstånd och hon har en tredje och sista gång kvar att överklaga beslutet.
Migrationsverket har sagt nej till uppehållstillstånd och Migrationsdomstolen går på samma linje.
"Säkerhetsläget i Iran bedöms inte vara sådant att det generellt kan ligga till grund för uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov" står det i Migrationsdomstolens dom från oktober i år.
Domstolen anser också att det saknas förutsättningar att bevilja Laleh uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov eller anknytning.
– Jag kan inte förstå hur de kan säga så. Kvinnor är berövade sina grundläggande mänskliga rättigheter där. Hur kan jag leva i Iran? Hur kan jag leva om jag ska bära en mask hela livet, för att rädda mitt liv? Jag förstår inte, säger Laleh.
I domen sägs att hon kan återvända till Iran och söka uppehållstillstånd på grund av anknytning till sambo, ett förfarande som tar tid.
Henrik Lindholm, presskommunikatör vid Migrationsverket, uttalar sig inte i det enskilda ärendet utan fullmakt. Han avstår från att säga vad som kan gälla generellt, apropå kvinnors situation i Iran.
Laleh har en annan möjlighet att få stanna i Sverige, och den är om hon får arbetstillstånd. Då krävs en tillsvidareanställning med en månadslön på minst 28 480 kronor, vilket är försörjningskravet. Försörjningskravet är 80 procent av medianlönen i Sverige, enligt Statistiska centralbyrån.
– Jag är jättebesviken på Kalix kommun. Ansvariga säger hela tiden att de behöver fler som vill jobba i vård och omsorg. Jag trivs jättebra, jag vill jobba och mina chefer kan intyga att jag gör ett bra jobb. Jag behöver ett fast jobb för att uppfylla kraven för att få stanna.
Behovet av vikarier inom äldreomsorgen beskrivs fortsatt, av socialchefen, som mycket stort. Bilden har ingenting med innehållet i artikeln att göra.
Drömmen är att vidareutbilda sig och arbeta som lärare i Sverige.
– Jag vill läsa gymnasiesvenska så snabbt som möjligt medan jag jobbar. Då kan jag få behörighet som lärare här och bidra ännu mer till samhället, säger Laleh.
Anna-Lena Andersson, socialchef vid Kalix kommun, säger att Laleh må söka de tjänster som finns lediga i Kalix – och kanske också i andra kommuner i väntan på att hon kanske kan få en tillsvidareanställning i Kalix.
"Jag förstår absolut Lalehs besvikelse, men vi kan inte skapa tjänster, inte för någon", säger Anna-Lena Andersson.
Det finns, enligt Platsbanken, inga lediga tjänster för vårdbiträden i Kalix kommun.
– Just nu finns det inte lediga tjänster, men det är en situation som snabbt kan förändras.
Behovet av vikarier beskrivs fortsatt som mycket stort, men timvikariat är inte en lösning för den som vill söka arbetstillstånd.
– Jag förstår absolut Lalehs besvikelse, men vi kan inte skapa tjänster, inte för någon, säger Anna-Lena Andersson.