Det har gått 52 år sedan Ronnie Nordqvist, dåvarande hustrun och de två äldsta sönerna flyttade från Gävle till Kalix.
– Jag är Brynäsare, uppvuxen i arbetarkvarteren i Brynäs, jag är stolt över det, säger han, och det kom nog att prägla honom.
– Jag har bara åttaårig folkskola, jag har ingen utbildning, jag är självlärd i det jag kan. Jag har alltid jobbat mycket, ibland för mycket, jag har drivits av att utmana mig själv.
För att göra en lång historia kort så flyttade familjen Nordqvist till Kalix för att komma närmare hustruns familj som fanns i Tornedalen.
De hade båda arbetat i kiosk, och här hade de nu chansen att ta över det som kom att bli Ronnies grillkiosk vid gamla busstorget.
Han kom senare att starta Ronnies drugstore, en leksaksbutik och en biograf i Kalix.
Det Kalixborna kände som Ronnies kiosk blev senare 11:ans gatukök och grill som finns vid busstationen i Kalix, drugstore finns där den då låg och biografen Röda kvarn är kvar på samma plats som då.
Affärsverksamheterna är sedan många år i andra företagares regi, utom biografen.
– Det känns bra att tänka på att en del av det jag startade finns kvar. Min hobby har varit att jobba med affärer. Tack vare Sandra (Bergström, Anders Nordqvists dotter, reds anm) är biografen kvar i familjen. Det känns otroligt bra, säger han som tillägger att alla verksamheterna utom biografen hade anställda.
– Hela familjen var involverad i att driva biografen, barnen var väl inte alltid så sugna på att jobba men de gjorde det ändå, ibland mer eller mindre tvingade.
Ronnie Nordqvist kom att skilja sig från den första hustrun som han hade två barn med, gifta om sig och få två barn, skilja sig och få ytterligare två barn med Kerstin som redan hade två barn och som han allt sedan mitten på 1980-talet är gift med.
– Vi är en stor familj med åtta barn. Relationerna mellan barnen är goda, men det är klart att de har kivats som syskon gör.
Han drev senare biografen, som han startade i början av 1990-talet, med Anders Nordqvist.
– Det gick jättebra att jobba ihop. Jag var "boss", men Anders hade det i händerna, han var duktig på att bygga, måla och fixa. Vi var otroligt tajta, Anders och jag. Han brukade även senare i livet ringa mig varje dag, det kändes fint, säger han.
Ronnie Nordqvist gick, då 55 år, in i väggen.
– Jag fick panikångest, på jobbet, i bion. Jag hade två personer framför mig, men jag såg massor av människor. Det var en jobbig tid. Jag fick arbetsträna genom jobb åt Köpmannaföreningen och vi drog i gång Kalixdagen, Allsången och festligheter i samband med julskyltningen. Jag var engagerad i Vassholmens kulturförening och vi fick igång olika verksamheter där. Jag har jobbat i många år med Funktionsrätt och Hörselskadades förening i Kalix. Under en period arbetade vi många tillsammans hårt i sjukhuskampen, på grund av nedläggning av operation i Kalix och senare när IVA i Kalix skulle läggas ned. Jag kom aldrig tillbaka till yrkeslivet. Jag hoppas få bli Kalixambassadör, för jag är en bra ambassadör för Kalix.
Han berättar att Anders fick sjukdomsbeskedet, bukspottkörtelcancer, i mars 2022.
– Det var ett hårt slag. Han fick inflammationer och sepsis och han var periodvis mycket dålig. Innan jul flyttade han söderut och bodde med en kvinna och hon tog hand om honom till den dag han dog. Jag åkte ner och stannade hos honom en tid. Vi brukade ligga på nätterna och prata om livet som är och hur hans uppväxt var, säger Ronnie Nordqvist som tystnar innan han fortsätter:
– Att ens barn dör... det är det värsta som kan hända. Det spelar ingen roll om barnet är tre eller 50 år. Allt stannade av när Anders dog. Ingenting är längre som det var. Hjälpen och stödet i sorgen och saknaden har funnits i vår stora familj, vi har "klistrats ihop" ännu mer.
Ronnie Nordqvist säger att han vill ägna sig mer åt barnen och barnbarnen. Han och Kerstin har nyligen kommit hem efter två och en halv vecka på resa för att träffa dem. Familjens barn finns i Umeå, Stockholmstrakten, Eskilstuna och Gävle.
– Allt i livet hänger ihop. Jag har på nära håll sett att du vet aldrig när din tid är slut. Nu vill jag ta vara på tiden med mina nära, säger han.