Kalix kommun - sämst i klassen

Det är Sveriges kommuner och landsting (SKL) som gjort jämförelseprojektet Måttbandet.
Kommunerna som medverkat är Kalix, Luleå, Piteå, Skellefteå, Sollefteå, Sundsvall, Umeå och Östersund.
Undersökningen, som genomförts av ekonomer, utbildningsledare och utvecklingsledare, har syftat till att jämföra kommunernas ekonomiska insatser och effekterna av dem.
Alltså: Kopplingen mellan satsade pengar och resultat.
Resultatet: Det finns ingen koppling mellan höga kostnader och bra resultat.
De inre processerna
Monica Westman berättar att undersökningen jobbat med vad som kallas processkvalitetsindex.
De parametrar som anses ha betydelse - och har mätts - är lärande, elev i behov av stöd, omvärldsorientering och inflytande och skolledare i alla kommuner har fått svara på samma frågor.
I lärande ingår hur resultat analyseras, avseende elever i behov av stöd ingår huruvida kommunen har fastlagda rutiner och jobbar med åtgärdsprogram, i omvärldsorientering ingår huruvida skolorna deltar i tävlingar som Vi i femman och om det finns samverkan med näringslivet.
Slutligen, avseende inflytande, ingår om skolan har arbetsmetoder som uppmuntrar till delaktighet.
Delaktighet
Monica Westman säger att det är nedslående att Kalix totalt sett har sämsta resultatet i den jämförda gruppen:
- Vi vet sedan tidigare att vi har höga resultat när det gäller trygghet och sämre resultat när det gäller delaktighet. Det positiva med den här rapporten är att vi får svart på vitt att det inte är pengarna som är avgörande för resultatet, det är de inre processerna i skolorna som ger resultat.
Är det alarmerande att delaktigheten inte fungerar?
- Det handlar om kompetensutveckling. Pedagogerna har en grundutbildning, men de behöver få del av nya rön och nya intryck.
Fördubbling
John Hattie, professor i Norge, har studerat 80 miljoner elever i 15 år och i 138 olika aspekter av undervisning - med fokus på hur resultatet kan förbättras.
- John Hattie har kommit fram till att det viktigaste är att relationen lärare- elev, att de förstår varandra, att eleven blir medveten om vad hon/han kan och inte kan och att läraren i slutet av varje lektion följer upp vad eleverna lärt sig, säger Monica Westman, som anser att resultatet också ger stöd för tesen att färre skolor och mer pengar till att kompetensutveckla kommunens lärare är nödvändig.
- I dag har varje lärare i kommunen
3 000 kronor per läsår till kompetensutveckling, jag skulle vilja att vi hade det dubbla. Det kan vi kanske ge personalen om vi satsar mindre pengar på att värma upp en massa byggnader, säger hon.

Kalix kommun - sämst i klassen

Sämst i klassen. Det är betyget för Kalix kommun i en omfattande undersökning avseende kopplingen mellan ekonomiska insatser och resultat i skolan.- Vi måste satsa mindre på att värma upp skolbyggnader och mer på kompetensutveckling, säger skolchefen Monica Westman.