Det var den 9 januari i år som Sveaskog offentliggjorde nyheten på sin hemsida: "Sveaskog går idag ut och informerar brett om att vi under 2023 kommer att minska föryngringsavverkningen kraftigt i Norrbotten. Vi är medvetna om de allvarliga effekter minskade råvaruleveranser från Sveaskog får i norra Sverige och eftersträvar en dialog direkt med entreprenörer, industrier, kommuner med flera som drabbas."
– Grunden till att vi minskade avverkningen var att våra samråd med rennäringen inte hade utfallit som vi önskat, säger Ulf Nilsson, regionchef för Sveaskog i Norrbotten.
Vad har hänt sedan dess?
– Det är väl egentligen att vi har haft en dialog med våra kunder och entreprenörer och tittat på hur de påverkas.
Kunderna som drabbas är exempelvis Stenvalls trä, Jutos Timber, Rolfs såg och massabruken Billerud Karlsborg i Kalix och Smurfit Kappa i Piteå.
– När det gäller konsekvenserna för dem tror jag det är bäst att de förklarar det själva.
Även skogsmaskinföretag har blivit lidande.
– Vi har ju haft en del entreprenörer som vi helt enkelt har avslutat våra affärer med. Men vi försöker ändå göra det bästa möjliga för dem. Vi kör till exempel lite mindre volymer på en del lag så att entreprenörerna påverkas så lite som möjligt.
Hur tror ni att det blir framöver med avverkningarna?
– Det finns ett enormt intresse för och behov av skogsprodukter. Fibern är väldigt eftertraktad och i och med den gröna omställningen öppnas nya marknader. Man kan ju göra mycket av träfiber, alltifrån kläder till drivmedel eller att elda i fjärrvärme. Det pågår mycket forskning och utveckling just nu som handlar om hur man ska använda skogen på bästa sätt.
Tror ni att ni kommer kunna öka avverkningen igen då?
– Ambitionen är ju att öka igen framgent. Det är en anpassning vi gjort mot rennäringen, samtidigt som vi gör allt vi kan för att komma fram till bättre volymer.
Hur går det med samråden?
– Just nu kommer vi in i den tidsperiod då det är mycket samplanering med rennäringen. Men idag går inte att säga något, det är för tidigt, säger Ulf Nilsson.
Tycker ni själva att ni har tagit erforderlig hänsyn till rennäringen?
– Det tycker jag absolut. Förutom att vi redan i planen drar ner avverkningsvolymerna kan vi skjuta fram delar av avverkningen i tid eller dela upp dem, så att vi inte tar hela områden på en gång. Vi kan också komma överens om att lämna större trädgrupper med hänglav, att markbereda i en viss riktning eller att avverka när renarna är på vårflytt. Vi vill ha en samexistens med rennäringen och det är vår grundtro att det ska gå.
Tycker ni att Sveaskog tar hänsyn till miljön i stort?
– Vi gör en enormt noggrann naturvärdesplanering på varje område inför varje avverkning. Sedan ska vi tänka på att vi i Norrbotten, enbart på Sveaskogs mark, har 247 000 hektar som vi inte kommer att bruka därför att det är för höga naturvärden på den.
Jag har intervjuat en turistföretagare som tycker att det är så mycket kalhyggen nu att det är oundvikligt att hejda avverkningen därför att skogen inte hinner växa i kapp annars – hur kommenterar ni det?
– Den bilden delar jag inte i stort. Sedan kan det naturligtvis vara så just på den yta där han håller till, det kan jag inte säga. Men generellt finns det mycket äldre skog i Norrbotten.
Det pågår en debatt om kalhyggen och koldioxidutsläpp – vad har Sveaskog för syn på det? Finns några planer på att förändra skogsavverkningsmetoderna?
– Det är klart att olika brukningsmetoder funkar olika bra på olika ställen. De hyggesfria metoderna kan funka väldigt bra i till exempel bördiga granskogar. I Norrbotten har vi ett kargare klimat och i huvudsak tallskog som kräver ganska mycket värme och ljus i föryngringsfasen och då vet man att kalhyggesskogsbruk är en fungerande brukningsmetod. Sedan jobbar vi hela tiden med att hitta olika brukningsmetoder och skapa ett mer varierat skogslandskap. Men det finns många olika sätt att göra det på.
Enligt Ulf Nilssons sätt att se det så binds det mer koldioxid ju bättre skogen växer och genom att föryngringsfasen blir så kort som möjligt.
– Men det är också viktigt hur man använder produkten. Om man använder trä i ett hus så har man lång bindningstid av själva råvaran. Då kan du under tiden odla nya skog, säger han.