Gemensam gymnasieskola för östra Norrbotten?
- Det är omöjligt för gymnasienämnden att spara sex miljoner kronor nästa år.Det säger skolchefen Monica Westman, som efterlyser en gemensam gymnasieskola för kommunerna i Östra Norrbotten.Bedömningen är dock att det samarbetet är långt borta.
Monica Westman
Foto: Lotta Nilsson
Förutom sparkravet på sex miljoner kronor för år 2010 så minskar antalet elever från dagens 688 (varav 149 från andra kommuner) elever till att från och med åren 2012/2013 och framåt ligga på strax över 500 elever (tillresta elever beräknade och inräknade).
- Om vi inte får en inflyttning till kommunen så har vi en väldigt tydlig nedgång de närmaste åren, säger Monica Westman som haft uppdraget att räkna på hur nämnden kan spara sex miljoner kronor nästa år.
- Det går inte, att lägga ner ett gymnasieprogram sparar två miljoner kronor men det tar tre år innan det får full effekt eftersom de elever som redan påbörjat sina studier på programmet har rätt att avsluta dem.
Dödade båda
Inga-Lis Samuelsson (C), ordförande i gymnasienämnden, vill också se en gymnasieskola för östra Norrbotten:
- Det är inte lätt att samarbeta, alla måste få känna sig som vinnare i något avseende och vi trodde att vi var på god väg mot ett större samarbete. Efter senaste träffen i skolledargruppen, med övriga kommuner, så känns det som att ett sådant samarbete är mycket långt borta. Alla försöker så långt det bara går att driva sin egen gymnasieskola och det riskerar att utarma hela regionen.
Monica Westman har ett exempel som hon anser visar vad konkurrens mellan kommunerna leder till:
- Vi hade hotell- och restaurangprogrammet och Haparanda startade samma program, nu har vi konkurrerat ihjäl varandra och ingen av oss har råd att driva det vidare.
Ett moment 22
Att minska antalet program i gymnasieskolan anses vara ett moment 22:
Nuvarande utbud beskrivs som nödvändigt för att behålla de egna eleverna samt för att locka elever utifrån.
Om Kalix egna elever väljer att studera på annan ort så måste Kalix kommun - om utbudet inte finns i den egna kommunen - betala interkommunal avgift till mottagande kommun.
I år går elever från 17 andra kommuner på Furuhedsskolan.
Samtidigt är det minskat utbud - och därmed personal - som anses kunna ge besparingar.
- Vi ska återuppta samarbetsdiskussionerna mellan kommunerna i november när var och en av kommunerna har underlaget klart för sig, säger Monica Westman.
En egen skola
NSD har tidigare berättat att kommunerna i östra länsdelen har haft svårt att samarbeta:
Planer på gemensamt servicecentrum, gemensam besöksguide och gemensam familjehemssatsning har uteblivit.
Det gemensamma Räddningstjänstförbundet gick i stöpet, likaså den gemensamma familjerådgivaren.
Vad ser du för förklaring till motståndet till att samarbeta?
- Jag tror inte att det finns något motstånd. Jag tror att alla i det här fallet tänker att det är så viktigt att ha en gymnasieskola i den egna kommunen, att de inte ser fördelarna med en gemensam skola, säger Monica Westman.
Så jobbar vi med nyheter