– Låt barnen vara med och tycka till om maten, då får vi nöjda barn och mindre svinn, säger Veronica Lundquist, förälder.
Föräldern Katja Rundgren har fått nog. Först betalar hon skatt som förser barnen med skollunch, men dessutom måste hon skicka med pengar till sonen, så han kan köpa lunch om han upplever skolmaten som oätlig.
– Det är inte meningen att vi föräldrar ska bekosta luncher. Min son är inte kräsen, maten är inte bra i år, säger Katja Rundgren.
Det är framför allt den vegetariska kosten som väcker tveksamheter.
– De som går gymnasielinjer där de jobbar fysiskt blir inte mätta på den vegetariska maten i skolan, säger Katja Rundgren.
Hon får medhåll.
– Vegetariskt kan vara ett alternativ, men det måste finnas annan mat också. Mina barn är rätt kräsna, så de äter nog bara skolmat när det är någon riktig favorit. Oftast blir det smörgås, då maten inte faller i deras smak, säger Veronica Lundquist.
Att ersätta lagad mat med smörgåsar är ett etablerat sätt att mätta hunger när barnen inte uppskattar lunchen.
– Jag äter smörgåsar en, två gånger per vecka istället för lunch, men oftast är lunchen jättegod. Jag tycker om panpizza, tacos och mycket annat, men inte kycklingen för den är torr, säger Edwin Danielsson, tio år.
Oscar Danielsson, sju år, tycker också om luncherna på skolan.
– Jag äter ofta flera portioner.
Kalix kommun har av klimathänsyn fattat beslut om en vegetarisk rätt per vecka.
– Jag upplever inte att de följer matsedeln, det är oftare vegetariskt än en gång per vecka. Barnen växer, många tränar och kan ha svårt att få i sig nog med proteiner om de inte får kött eller fisk, säger Hanna Thurn, förälder och fortsätter.
– När det är god mat räcker den inte. Det händer att de sista till matsalen får annan mat.
Hanna Thurn vill se mer husmanskost.
– Det är viktigt att barnen äter så att de orkar med skolan, att lära sig och koncentrera sig och då är maten väldigt viktig. Varför inte servera sådant som barnen gillar som köttbullar och mos, makaroner och korv med sallad och så ett alternativ med mat att prova på, säger Hanna Thurn.
Hon ser tydligt när barnen inte ätit skolmaten.
– De är trötta, orkar inte läsa läxan och träna, det blir grinigt.
– Jag tycker att barnen ska få vara mer delaktiga över menyn, säger Veronica Lundquist.
Katja Rundgren säger att det utöver att barnen är hungriga är en ekonomisk fråga.
– Det går jättemycket pengar till att köpa luncher, säger hon.