Behandlingsassistenten Johan slogs till marken med en socka full av batterier, facket larmar om en tuff arbetsmiljö och under förra året gjordes tio polisanmälningar. Vad händer innanför väggarna på Johannisbergs ungdomshem i Kalix? I en stor artikelserie ger Norr Media en unik inblick hos en arbetsplats som ger ungdomar på glid en andra chans i livet och som under 2020 kan bli Kalix största arbetsgivare.
Tomas Fjellvind säger att han inte läst Sekos rapport, vi skickar en länk till den.
– Det är svårt för mig att kommentera rapporten, dels handlar den om hela SiS verksamhet och dels är det ett ganska litet underlag för att dra stora slutsatser. Vi är medvetna om problematiken med hot och våld, säger Tomas Fjellvind.
Hot och våld, hur arbetar ni mot det?
– Vi arbetar med förebyggande åtgärder på olika plan, från när ungdomen skrivs in. Ungdomen får exempelvis själv beskriva hur han reagerar i olika situationer och hur han vill bemötas. Oavsett vad vi gör når vi aldrig 100 procent i och med att vi har med människor att göra, det finns en hel del känslor inblandade och en hel del impulshandlingar, säger Tomas Fjellvind.
Det händer ändå att personal blir misshandlad på jobbet, ska det kunna hända?
– Basen i arbetet är att vi har en trygg och säker arbetsmiljö, men det händer saker, vi arbetar ju med en målgrupp där drygt hälften har problem med aggressioner. I det förebyggande arbetet ingår att anmäla varje hot och varje våldshändelse för att vi ska få en samlad bild och veta hur vi ska agera. Vi försöker identifiera vilka situationer, vilka klockslag och så vidare saker händer och vi börjar få en bild som gör att vi i förväg kan säga ”det här är en risksituation”, säger Tomas Fjellvind.
Vilka situationer kan det vara?
– En återkommande är att en ungdom väntar besked från socialsekreteraren i sin hemkommun och det beskedet kanske inte blir som önskat. Vi ser frustrationen och försöker matcha personal, men det kan ändå hända saker, säger Tomas Fjellvind.
– För att undvika alla slags händelser får vi skala av allt, det blir inte bra. Vi ska ha en miljö som är så hemlik som möjligt.
Ensamarbetet uppges ha ökat?
– Vi har en grundbemanning som bygger på att ingen jobbar ensam och min upplevelse är att ensamarbetet inte har ökat här, säger Tomas Fjellvind som beskriver säkerhetsarbetet med överlämningar och säkerhetsbedömningar varje dag, att de ser över grundbemanningen som – beroende på avdelningens storlek – är tre till fyra personer i verksamheten dagtid och tre varav två vakna och en sovande nattetid.
– Vi planerar en förändring, dels utifrån volymökningen, dels utifrån situationen, säger Mats Morin som vid tidpunkten för intervjun är tillförordnad biträdande institutionschef.
Seko trycker på att personalen bland ungdomarna ska vara utbildade behandlingsassistenter, hur ser det ut här?
– I dagsläget är i stort sett alla, 60 till 65 anställda varav 40 till 45 behandlingsassistenter, behöriga. Då är det inräknat att vi har fyra eller fem som ska in i validering, säger Tomas Fjellvind.
Johannisbergs ungdomshem byggs ut, sju nya platser ska stå klara 1 maj och ytterligare sju nya platser ska stå klara den 1 november, 15 till 20 medarbetare ska rekryteras varje omgång.
– Intresset är ganska stort, vi har ett 40-tal sökande, men det är klart att intresset kunde vara ännu större, säger Mats Morin.
Seko trycker också på att SiS måste få mer pengar, har ni pengar för det ni vill göra?
– Ja, det tycker jag. Myndigheten har äskat och fått mer pengar, pengar som bland annat går till att utöka antalet platser. Vi bygger upp nya, moderna avdelningar på flera orter i landet och skapar på så sätt ”mer luft i systemet” vilket gör att vi lättare kan sortera ungdomar efter behov, säger Tomas Fjellvind.
Utöver behörigheten så handlar det också om att vara rätt för jobbet.
Vilka egenskaper ska en bra behandlingsassistent här ha?
– Du ska ha ett stort intresse för målgruppen och du ska ha förmåga att härbärgera de livsöden du möter. Du ska vara rak, ärlig och tydlig. Du ska kunna skapa relationer och du ska kunna samarbeta med kollegor. Du ska vara prestigelös inför att det ibland är bättre att en annan personal går in i en viss situation, säger Tomas Fjellvind som fortsätter:
– Det här är inte ett jobb att gå till bara för att ha ett jobb. Det här är ett jobb som du antingen trivs med och stannar på livet ut, eller så märker du ganska snart att du inte trivs. Då är det inte bra för någon att du klamrar dig fast.