Firande och fortsatt kamp

Den 15 juli är tornedalingarnas dag. Efter ändringar i skollagen, som gör att fler barn kommer att kunna läsa meänkieli i skolan, har tornedalingarna anledning att fira. Men mycket mer kan göras för att språket ska stärkas.

FIRANDE. Konstitutionsutskottets ordförande Andreas Norlén (till vänster) reste norrut för att delta i firandet av tornedalingarnas dag. Brevid honom står Daniel Särkijärvi med barnen Sandra (i famnen) Pekka, Valdemar och Emmeli.

FIRANDE. Konstitutionsutskottets ordförande Andreas Norlén (till vänster) reste norrut för att delta i firandet av tornedalingarnas dag. Brevid honom står Daniel Särkijärvi med barnen Sandra (i famnen) Pekka, Valdemar och Emmeli.

Foto: Saga Skovdahl

KALIX2015-07-15 19:40

– Lagändringen är jag jättenöjd med, och den här dagen vi har är fantastisk, säger Daniel Särkijärvi, engagerad i Svenska tornedalingars riksförbund, STR-T, i Kalix.

På Vassholmen berättade han om lokalavdelningens verksamhet för konstitutionsutskottets ordförande Andreas Norlén (M), som rest norrut för att delta i firandet:

– Jag vill framföra ett tack från Sveriges riksdag och regering till tornedalingar för hur de bidragit och bidrar till att bygga ett Sverige som är mångfacetterat. Jag hoppas också lära mig mer om tornedalingar, språket och kulturen under dagen.

För att revitalisera språket vill STR-T att undervisningstimmarna i skolan blir fler, bland annat. Om meänkieli talas och hörs oftare, även utanför klassrummen, skulle språket få en högre status. Då skulle språket kunna väckas hos fler som har det i släkten men som inte själva talar det, menar Daniel Särkijärvi, som också vill att biblioteken ska bli bättre på att köpa in och presentera böcker på meänkieli och om kulturen:

– Det är så symboliskt när meänkieliböckerna står på hyllorna med böcker på utländska språk, säger han.

I den kursplan för meänkieli som nyligen tagits fram har synpunkter från STR-T hörsammats. I Skolverkets första förslag fanns skrivningar som förbundet menade var exkluderande. Skolverket utgick bland annat ifrån Tornedalen som geografisk plats och missade identitetsperspektivet - alla meänkielitalande bor ju inte i Tornedalen.

– Jag ser det som en stor vinst för de meänkielitalande som bor i Malmfälten och inte är tornedalingar, säger Maja Mella, verksamhetsledare för STR-T.

Nationella minoritetsspråk

1 juli trädde ändringar i skollagen i kraft som utökar rätten till modersmålsundervisning för elever som hör till de nationella minoriteterna. Syftet är att språken ska stärkas.

Nu måste inte en vårdnadshavare ha språket som modersmål för att eleven ska få undervisning i språket, och eleven behöver inte heller ha grundläggande kunskaper i språket för att ha rätt till undervisning.

De nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

Källa: www.regeringen.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om