I augusti 2012 gav Minna Paananen och Erika Palovaara, båda från Sangis utanför Kalix, ut boken ”Hon tänder stjärnorna nu – Om en liten syster som kom och vände om”.
Minna Paananen berättar i den om det som drabbade henne och familjen för snart tolv år sedan.
De förlorade ett barn, deras dotter och sonens lillasyster, i graviditetsvecka 39.
”Det finns så många olika sätt att sörja på, den här boken beskriver min sorg och vår familjs berättelse” sade Minna Paananen då.
Erika Palovaara har illustrerat båda böckerna.
Tunga ämnen
Då var den nya boken, ”Vilma Wvilding i Visby – Mysteriet i Jungfrutornet” redan så gott som klar.
– Det är en kapitelbok för de lite större barnen, den första boken i en serie på minst fyra, den innehåller en hel del arkeologi och historia. Mamman berättar för barnen att de ska flytta till Visby, där hon ska studera arkeologi – precis som jag har gjort, säger Minna Paananen som där och då funderade på hur arkeologi och historia som kan vara tunga ämnen går att förklara på barnens nivå.
Skriva för större barn
Läsaren får följa familjen och handlingen utspelar sig i nutid, fakta blandas med fantasi.
Minna Paananen konstaterar att det finns mycket bra litteratur för de lite större barnen, men att det finns mycket som är inte fullt så bra, och att hon gärna hade läst den här boken när hon var barn.
– Jag tycker om att skriva för lite större barn, det ställer högre krav på exempelvis språket.
I de kommande böckerna i serien får läsaren följa Vilma Wvilding och hennes familj, bland annat till fornlämningsområdet Fattenborg i Kalix kommun.
En del av hjärtat i Visby
Minna Paananen berättar att hon brinner för arkeologi, två somrar har hon arbetat som guide i Fattenborg.
Relationen till Visby?
– Visby är fantastiskt, som en sagostad, jag saknar livet där jättemycket. En del av mitt hjärta har jag kvar i Visby, det kommer jag nog alltid att ha. Jag gläds över att jag fått visa Erika (Palovaara) mitt Visby och jag gläds över att jag åker dit oftare nu i och med den här boken, säger Minna Paananen.
– Skrivandet är avkoppling, precis som läsning. Så småningom skulle jag vilja skriva historiska romaner för vuxna. Drömmen är att kunna skriva böcker på heltid.